{"speciesData":{"redlistInfo":[{"period":{"id":"7","name":"Rödlistning 2025","description":null,"current":true},"category":"NT","criterion":"A2abc","criterionText":"Entita häckar i löv- och blandskog med tät undervegetation. Den förekommer i hela södra Sverige norrut till mellersta Dalarna och södra Gästrikland, men saknas på Gotland. Data från såväl Svensk fågeltaxering som spontanrapporteringen i Artportalen visar en tydlig minskning under åtminstone de senaste 20 åren. Entita rödlistas fortsatt som Nära hotad NT. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2abc)."},{"period":{"id":"6","name":"Rödlistning 2020","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"NT","criterion":"A2b","criterionText":"Entita häckar i löv- och blandskog. Den förekommer i södra Sverige norrut till mellersta Dalarna - Gästrikland. Den saknas på Gotland. . Entita bedömdes som LC 2015 men populationsminskningen de senaste 10 åren innebär att kriterierna för NT blir uppfyllda. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2b)."},{"period":{"id":"4","name":"Rödlistning 2015","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"LC","criterion":null,"criterionText":"Entitan häckar i löv- och blandskog. Den förekommer i södra Sverige norrut till mellersta Dalarna - Gästrikland. Den saknas på Gotland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beståndet har minskat med 35-65 % de senaste 30 åren men varit stabilt de senaste 10 åren. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC). "},{"period":{"id":"3","name":"Rödlistning 2010","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"LC","criterion":null,"criterionText":"Entitan häckar i löv- och blandskog. Den förekommer i södra Sverige norrut till mellersta Dalarna - Gästrikland. Den saknas på Gotland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beståndet har minskat med 50-79 % de senaste 30 åren men varit stabilt de senaste 10 åren (NV 5813). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC). "},{"period":{"id":"2","name":"Rödlistning 2005","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"NT","criterion":"A2bc","criterionText":"Generationslängd 3 år. Den svenska populationen är beräknad till 240.000 könsmogna individer (190000-290000). Entitan har mer eller mindre kontinuerligt minskat i antal sedan 1975. Under de senaste 10 åren har arten, enligt svensk häckfågeltaxering, minskat med 54% och enligt vinterfågelräkningen med 26% (TRIM-metoden). Standardrutterna visar emellertid en icke signifikant årlig ökning med 4,8% 1996-2003. Trots den motsägelsefulla uppgiften från standardruttsinventeringarna bedöms populationen ha minskat med >15% den senaste 10-årsperioden vilket innebär NT A2bc. Försvinnanderisken nedgraderas ej eftersom entitan är en extrem stannfågel. "},{"period":{"id":"1","name":"Rödlistning 2000","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"LC","criterion":null,"criterionText":null}],"speciesFactText":{"characteristic":"I storlek och utseende lik talltita. Dessa arter kan med viss svårighet skiljas åt i fält genom att entitan har en glansigare svart hjässa och saknar en ljus strimma eller fläck på vingarna. Ungfåglar kan inte med säkerhet särskiljas. Det bästa kännetecknet för en entita i områden som hyser båda arterna är lätet. Det vanligaste lätet man hör när man träffar på en entita är ett skarpt ”pitt-chou”. Entitan saknar de sträva elementen i talltitans läten. Entitans sång är en upprepning av typen ”chypp-chypp-chypp…” och hörs företrädesvis tidigt under våren, redan i februari om solen skiner. ","characteristicAsHtml":"","characteristicChangedDate":"2006-05-29T22:00:00Z","spreadAndStatus":"Entitan har begränsad utbredning i Sverige och saknas i stort sett norr om Dalälven och saknas också på Gotland. Denna begränsade utbredning och den minskning i antal som arten råkat ut för under senare år kan bero på ett antal faktorer i entitans ekologi. När det gäller habitatpreferens är entitan en löv- och blandskogsfågel som föredrar ek- och hasseldominerade skogar och dungar. Även fuktiga skogar som alkärr med videsnår utgör en eftertraktad miljö för entitan – som också kallades kärrmes förr i tiden! Boken är också en viktig ingrediens i entitans revir eftersom bokollon utgör stapelföda under vintern. En annan faktor som kan förklara entitans begränsade utbredning är att den är en extrem stannfågel. Även under kalla vintrar stannar entitan kvar inom sitt revir. Hittar man entitor vid sitt foderbord beror det på att fågelmatningen ligger inom ett entiterevir. Entitan deltar inte heller i flyttnings- eller invasionsrörelser. Vidare har entitan förhållandevis stora revir, 4–5 ha, vilket är betydligt större än reviren för t.ex. blåmes. Detta kan ha begränsat förekomsten inom utbredningsområdet i takt med att landskapet i många områden har blivit uppsplittrat i små fragment. En ytterligare möjlig anledning till minskningen av antalet entitor är att ungfåglar, som hos andra arter ofta sprider sig ganska långt, endast sprider sig en kort sträcka från födelsereviret. Detta gör att isolerade små populationer som råkar ut för en period med ökad dödlighet, kanske till följd av kalla vintrar, ofta har liten chans att få påspädning från andra områden. Populationen i Sverige är beräknad till 120 000 par (95 000–145 000). Entitan har dock minskat i antal sedan 1975. Enligt svensk häckfågeltaxering har arten minskat med 54 % under de senaste 10 åren. Inventeringar längs standardrutter, som påbörjades 1996, visar dock en ganska stabil populationsutveckling under de senaste 10 åren. Trots dessa motsägelsefulla rapporter bedöms populationen ha minskat med minst 15 % under de senaste 10 åren. Världsutbredningen för entita är ganska ovanlig eftersom arten uppträder dels i västra Palearktis (Europa utom Finland och stora delar av Spanien), dels i östra Palearktis (sydöstra Sibirien, Korea och norra Kina). Cirka 2000 km skiljer dessa två utbredningsområden åt. ","spreadAndStatusAsHtml":"","spreadAndStatusChangedDate":"2006-05-29T22:00:00Z","ecology":"Entitan är en hålhäckare men kan inte själv hacka fram sitt hål utan är beroende av miljöer som erbjuder naturliga hål. I många av våra skogar kan det antas att naturliga bohål är en begränsande resurs för hålhäckare. Entitan får då konkurrera om bohålen med t.ex. talgoxe och blåmes som finns i samma miljöer. Eftersom entitan är underlägsen gentemot dessa arter, får den ofta hålla tillgodo med hål av dålig kvalitet. Bland annat betyder det att entitan häckar lägre än blåmes och talgoxe, för det mesta högst 2 m upp i ett träd. Denna höjdsegregation är en avspegling av dominans-hierarkin mellan arterna eftersom låga hål oftare får påhälsning av bopredatorer. Som många andra hålhäckare använder entitan gärna holkar för sin häckning. Entitan börjar lägga ägg cirka en vecka tidigare än blåmes och talgoxe. I Sydsverige betyder detta oftast att de första häckningarna startar under första halvan av april. När väl äggläggningen kommit igång lägger honorna ett nytt ägg varje morgon tills hon har en kull på mellan 8 och 11 ägg. Eftersom hon väger 10–11 g och ett ägg väger cirka 1,4 g, producerar honan ägg motsvarande sin egen kroppsvikt under dessa dagar. Små fåglar som entitan, kan inte lagra någon energi för äggläggningen och måste därför inta en avsevärd mängd föda varje dag under dessa tidiga vårveckor. Vid denna tid ser man också entiteparet ivrigt födosökande i någon del av reviret. Ofta kan man få se honan tigga som en unge varvid hanen matar henne. Detta är hanens bidrag till äggproduktionen. Under äggläggningsperioden tillbringar honan natten i boet dock utan att värma äggen. När sista eller näst sista ägget är lagt börjar hon däremot att ligga hårt på äggen och ruvningsfasen har börjat. Honan ruvar ensam men även under denna period får hon lite hjälp av hanen genom att han kommer med mat till sin ruvande hona. Denna mat räcker dock inte till för honan utan hon måste ut och söka föda själv. Ett vanligt mönster för honan är att ruva 30–40 min och födosöka 10 min. Äggen ruvas i cirka 13 dagar. Strax efter kläckning och några dagar framåt tillbringar honan mycket tid i boet där hon ruvar eventuella okläckta ägg men framförallt värmer de nykläckta ungarna. Under denna tid tar hanen det största ansvaret för att mata ungarna men allteftersom ungarna blir bättre på att själv hålla värmen övergår också honan till att mata ungarna. Hanen och honan delar nu på matningsansvaret och kommer med föda, framförallt i form av fjärilslarver, lika ofta. Ungarna växer snabbt, från ca 1 g som nykläckt till 12 g efter ca 14 dagar. Även om ungarna inte ökar mer i vikt efter att de är 14 dagar gamla, är deras vingar inte tillräckligt välutvecklade för att de ska kunna lämna boet. Först när de är 19 dagar gamla flyger de ut ur bohålet på ganska vingliga vingar. Den första flygturen tar dem oftast med nöd och näppe upp till en gren i det närmaste trädet. Ungarna kan ännu inte söka föda själv utan är beroende av mat från sina föräldrar i ytterligare 12 dagar. Under denna tid blir de snabbt mycket bättre på att flyga och under den senare delen av denna familjeflocksperiod följer ungarna sina föräldrar runt i reviret.  Efter ca 13–14 dagar utanför boet lämnar ungarna sitt hemrevir och sprider sig medan föräldrarna stannar kvar. Man hittar aldrig någon unge som stannar hemma i sitt födelserevir. Entitan har ett väldigt stabilt revirsystem. Det häckande paret försvarar sitt revir året runt. De tillåter dock en grupp av ungfåglar att etablera sig inom deras revir och så bildas en vinterflock, vilket sker redan i juni månad. För de nyss oberoende ungfåglarna är denna etablering i en flock livsviktig. Endast ca 50 % av alla ungar lyckas med detta, den andra hälften dukar under redan under sommarmånaderna. Vilka ungar är det då som lyckas etablera sig? Här verkar tiden när de blir oberoende vara helt avgörande. De ungar som är först med att ge sig ut för att försöka etablera sig har störst möjligheter att lyckas. Detta beror på att de redan etablerade entitorna i en flock först försöker mota bort den nye inkräktaren. Om inkräktaren, trots att den i början blir jagad runt i reviret, ändå lyckas hålla sig kvar i reviret en tid, avtar aggressionen från de redan etablerade och den nya fågeln blir en del av vinterflocken. Ju senare en ungfågel blir oberoende och kan sprida sig från födelsereviret desto fler ungfåglar har redan etablerat sig. Detta betyder att flockarna är större och eftersom alla flockmedlemmar hjälper till med revirförsvaret får en sen ungfågel ta emot aggression från fler individer. Detta blir för mycket för den nyanlände ”inkräktaren” som får dra vidare för att försöka på ett nytt ställe, ofta med samma resultat. Slutresultatet blir flockar på 4–6 individer inkluderande det gamla, häckande paret som utgör kärnan i flocken. Som nämnts ovan stannar inga ungfåglar kvar ”hemma” och inte heller är det så att man finner två ungfåglar från samma kull i samma vinterflock. Detta är antagligen ett sätt att undgå inavel. Inom flocken finns en strikt dominanshierarki. Gamla fåglar är dominanta över unga och hanar över honor. För ungfåglarna inom ett kön avgörs dominansen av etableringsordningen där den först etablerade ungfågeln är dominant över övriga. Vid sidan av att en ungfågels överlevnadschans beror på när dess föräldrar lyckades komma igång med häckningen, får detta sociala system konsekvenser för spridningsförmågan hos entitan. Eftersom tiden är så viktig för unga entitor börjar de att försöka etablera sig så snabbt som möjligt efter att ha lämnat födelsereviret. Detta sker då naturligtvis nära födelse-platsen och eftersom det tar tid att testa om det är möjligt att etablera sig i en flock tickar tiden iväg och det blir mindre och mindre troligt att man kan etablera sig ju längre från sin födelseplats man kommer. Entitan har också en av de kortaste genomsnittliga spridningslängderna. De hamnar i genomsnitt bara 800–1000 m från födelseplatsen; honorna lite längre bort än hanarna som hos så många andra fågelarter. Efter den turbulenta sommarperioden sänker sig lugnet över entiteflocken. Med jämna mellanrum har de lite skärmytslingar med grannflockarna men dessa brukar inskränka sig till upprörda läten. Under hösten och vintern blir eventuella bokar eller fröbärande örter inom reviret viktiga eftersom entitan gömmer undan, hamstrar, föda för att kunna utnyttja den under kärva förhållanden. Flockstorleken reduceras efterhand under vintern och det nya häckningsparet bildas av medlemmar i flocken. Om det fortfarande finns mer än en hane och en hona i flocken när vi kommer fram till den första soliga dagen i februari börjar den dominanta individen att jaga eventuellt kvarvarande samkönade flockmedlemmar. Snart finns bara det kommande häckande paret kvar inom flockområdet och om det gamla paret överlevt vintern är det de som stannar kvar som häckare. ","ecologyAsHtml":"","ecologyChangedDate":"2024-03-26T08:54:34Z","threat":"Enligt standardrutterna har entitan sin högsta täthet i Kalmar län. Denna del av Sverige består av ett brutet landskap med en småskalig variation av skogsdungar och hagar med inslag av stora, gamla ekar. På många håll har denna typ av landskap försvunnit under de senaste decennierna och detta kan säkert ha bidragit till att antalet entitor minskat. Entitans ortstrohet och korta spridningslängder gör arten sårbar när landskapet fragmenteras i mindre och mindre habitatöar. En annan möjlig faktor till entitans minskning kan vara svårigheter att häcka till följd av en ökande konkurrens om bohål. Denna konkurrens kan tänkas ha ökat under de senaste decennierna till följd av två olika processer. För det första har områden med gamla hålrika träd försvunnit från många områden som en följd av intensivt skogsbruk och exploatering. För det andra har antalet blåmesar ökat. Blåmesen är som nämnts ovan dominant gentemot entitan när det gäller bohålsockupation och den ökande tätheten gör att det blir färre hål över för entitan. ","threatAsHtml":"","threatChangedDate":"2006-05-29T22:00:00Z","conservationMeasures":"Om minskningen av entitans antal beror på habitatförändringar är det naturligtvis lätt att i teorin veta vilka åtgärder som behövs men mycket svårare att få dem utförda i praktiken. Entitans ortstrohet och låga spridningspotential verkar göra den ovillig att flyga över öppna partier i landskapet. Detta gör att trädridåer och små dungar är viktiga som mellanlandningsstationer för spridande ungfåglar, något att tänka på för praktiska naturvårdare. I den mån entitan drabbas av brist på häckningshål kan man i alla fall på lokal skala hjälpa dem genom att sätta upp holkar. Man ska då tänka på att ha ett tillräckligt litet ingångshål (Ø=26–28 mm) för att utestänga talgoxar och sätta upp holkar parvis (5–10 m emellan) för att en holk ska finnas kvar när det dominanta blåmesparet tagit en holk. ","conservationMeasuresAsHtml":"","conservationMeasuresChangedDate":"2006-05-29T22:00:00Z","other":"Utländska namn – NO: Løvmeis, DK: Sumpmejse, FI: Viitatiainen, GB: Marsh tit, ","otherAsHtml":"","otherChangedDate":"2006-05-29T22:00:00Z","similarSpecies":null,"similarSpeciesAsHtml":null,"similarSpeciesTaxon":null,"similarSpeciesChangedDate":null},"taxonRelatedInformation":{"swedishPresence":"Bofast och reproducerande","immigrationHistory":"Spontan"},"natureConservation":{"protectedByWorkProtectionConstitution":null,"protectedBirds":"Ja","habitationDirectiveAppendix2":null,"habitationDirectiveAppendix2PrioritizedSpecie":null,"habitationDirectiveAppendix4":null,"habitationDirectiveAppendix5":null,"forestryBoardSignalSpecies":{"apply":null,"motivation":null},"actionProgram":{"status":null,"startYear":0,"endYear":0,"program":null},"typicalSpecies":[{"typicalId":2417,"typcial":"9080 Lövsumpskog","regions":["Boreal region (BOR)","Kontinental region (CON)"]}]},"landscapeTypes":[{"id":662,"name":"Skog","status":"Stor betydelse"},{"id":663,"name":"Jordbrukslandskap","status":"Har betydelse"},{"id":664,"name":"Urban miljö","status":"Har betydelse"}],"biotopeGroups":[{"id":888,"name":"Ädellövskog","items":[{"id":890,"parentId":null,"name":"Bokskog","significance":"Utnyttjas"},{"id":891,"parentId":null,"name":"Ekskog","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":1512,"name":"Småbiotoper","items":[{"id":1513,"parentId":null,"name":"Bryn","significance":"Viktig"}],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":2489,"name":"Buskmark","items":[],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":879,"name":"Löv-/barrblandskog","items":[],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":2493,"name":"Mänskligt störd/skapad mark","items":[{"id":1518,"parentId":null,"name":"Park och trädgård","significance":"Viktig"}],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":884,"name":"Triviallövskog","items":[],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":2725,"name":"Kalkfattiga myrbiotoper","items":[{"id":1399,"parentId":null,"name":"Buskstrandkärr","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":883,"name":"Lövskog","items":[],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":1386,"name":"Myrbiotoper","items":[],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":2724,"name":"Kalkrika myrbiotoper","items":[{"id":1392,"parentId":null,"name":"Rikkärr","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":1484,"name":"Strandbiotoper","items":[],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":2491,"name":"Sötvattensstrand","items":[],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null}],"negativeImpactGroups":[{"id":2139,"name":"Brist på grova eller gamla träd","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2760,"name":"Förändrad trädslagssammansättning","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2518,"name":"Markavvattning","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2763,"name":"Ökad öppenhet i trädbärande mark","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2504,"name":"Effekter av andra arter","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2761,"name":"Förändrad beståndsstruktur","significance":"Stor negativ effekt","hostTaxon":null}],"positiveImpactGroups":null,"substrateGroups":[{"id":2459,"name":"Dött träd","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":2459,"name":"Dött träd","significance":"Viktigt","use":null,"specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1201,"name":"Nyligen dött träd","significance":"Viktigt","use":null,"specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1202,"name":"Begynnande nedbrytning (ved)","significance":"Utnyttjas","use":"Oklar relation till substratet","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1203,"name":"Måttligt nedbruten (ved)","significance":"Utnyttjas","use":"Oklar relation till substratet","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null},{"id":2458,"name":"Levande träd","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1199,"name":"Friskt träd","significance":"Viktigt","use":null,"specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":2458,"name":"Levande träd","significance":"Viktigt","use":null,"specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1200,"name":"Försvagat träd","significance":"Utnyttjas","use":null,"specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null},{"id":2726,"name":"Ej vedartade levande växtdelar","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1148,"name":"Frö","significance":"Viktigt","use":"Föda","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":{"category":{"id":17,"name":"Art","showScientificNameItalic":true},"id":220778,"isAccepted":false,"scientificName":"Fagus sylvatica","swedishName":"bok"},"id":1146,"name":"Frukt","significance":"Utnyttjas","use":"Föda","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null},{"id":1165,"name":"Ved och bark","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1179,"name":"Hålighet i träd","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1165,"name":"Ved och bark","significance":"Viktigt","use":null,"specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1188,"name":"Grov ved (20 - 40 cm)","significance":"Utnyttjas","use":"Oklar relation till substratet","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1192,"name":"Högstubbe","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1191,"name":"Stående ved","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1171,"name":"Veden, inuti","significance":"Utnyttjas","use":"Oklar relation till substratet","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null},{"id":1142,"name":"Växtdelar, ej ved","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1142,"name":"Växtdelar, ej ved","significance":"Viktigt","use":null,"specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":{"category":{"id":17,"name":"Art","showScientificNameItalic":true},"id":220778,"isAccepted":false,"scientificName":"Fagus sylvatica","swedishName":"bok"},"id":1142,"name":"Växtdelar, ej ved","significance":"Utnyttjas","use":null,"specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null},{"id":1222,"name":"Levande djur","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":{"category":{"id":8,"name":"Ordning","showScientificNameItalic":false},"id":3000188,"isAccepted":false,"scientificName":"Lepidoptera","swedishName":"fjärilar"},"id":1227,"name":"Larver","significance":"Viktigt","use":"Föda","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":{"category":{"id":8,"name":"Ordning","showScientificNameItalic":false},"id":3000188,"isAccepted":false,"scientificName":"Lepidoptera","swedishName":"fjärilar"},"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","use":null,"specification":""},{"category":"Generellt","hostTaxon":{"category":{"id":3,"name":"Underfylum","showScientificNameItalic":false},"id":4000072,"isAccepted":false,"scientificName":"Hexapoda","swedishName":"insekter"},"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","use":"Föda","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null}],"substrateUse":[{"use":"Ospecificerat nyttjande","category":"Generellt","shortList":[{"id":2459,"name":"Dött träd","significance":"Viktigt","detailedList":[{"id":1201,"name":"Nyligen dött träd","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1202,"name":"Begynnande nedbrytning (ved)","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1203,"name":"Måttligt nedbruten (ved)","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]}],"hostTaxon":[]},{"id":2458,"name":"Levande träd","significance":"Viktigt","detailedList":[{"id":1199,"name":"Friskt träd","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1200,"name":"Försvagat träd","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]}],"hostTaxon":[]},{"id":1165,"name":"Ved och bark","significance":"Viktigt","detailedList":[{"id":1188,"name":"Grov ved (20 - 40 cm)","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1171,"name":"Veden, inuti","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]}],"hostTaxon":[]},{"id":1142,"name":"Växtdelar, ej ved","significance":"Viktigt","detailedList":[],"hostTaxon":[{"category":{"id":17,"name":"Art","showScientificNameItalic":true},"id":220778,"isAccepted":false,"scientificName":"Fagus sylvatica","swedishName":"bok"}]},{"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","detailedList":[],"hostTaxon":[{"category":{"id":8,"name":"Ordning","showScientificNameItalic":false},"id":3000188,"isAccepted":false,"scientificName":"Lepidoptera","swedishName":"fjärilar"}]}]},{"use":"Föda","category":"Generellt","shortList":[{"id":2726,"name":"Ej vedartade levande växtdelar","significance":"","detailedList":[{"id":1148,"name":"Frö","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1146,"name":"Frukt","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[{"category":{"id":17,"name":"Art","showScientificNameItalic":true},"id":220778,"isAccepted":false,"scientificName":"Fagus sylvatica","swedishName":"bok"}]}],"hostTaxon":[]},{"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","detailedList":[{"id":1227,"name":"Larver","significance":"Viktigt","hostTaxon":[{"category":{"id":8,"name":"Ordning","showScientificNameItalic":false},"id":3000188,"isAccepted":false,"scientificName":"Lepidoptera","swedishName":"fjärilar"}]}],"hostTaxon":[{"category":{"id":3,"name":"Underfylum","showScientificNameItalic":false},"id":4000072,"isAccepted":false,"scientificName":"Hexapoda","swedishName":"insekter"}]}]},{"use":"Äggläggning/boplats","category":"Generellt","shortList":[{"id":1165,"name":"Ved och bark","significance":"","detailedList":[{"id":1179,"name":"Hålighet i träd","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1192,"name":"Högstubbe","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1191,"name":"Stående ved","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]}],"hostTaxon":[]}]}],"ecologicalGroups":[{"id":1863,"parentId":null,"name":"Allätare (omnivor)","active":true}],"conservationAssessments":{"ecology":null,"ecologyChangedDate":null,"natureConservation":null,"natureConservationChangedDate":null,"treeSpecies":null,"treeSpeciesChangedDate":null},"aggregates":{"biotopes":null,"substrates":null,"landscapeTypes":null,"ecologicalGroups":null,"redLists":[{"id":"NE","name":"NE","count":1,"speciesCount":1},{"id":"NA","name":"NA","count":1,"speciesCount":1}],"natureConservationLists":null,"negativeImpacts":null,"positiveImpacts":null},"notValidatedTaxaBiotopeCount":0,"notValidatedTaxaEcologicalGroupCount":0,"notValidatedTaxaLandscapeTypeCount":0,"notValidatedTaxaSubstrateCount":0,"notValidatedTaxaNegativeImpactCount":0,"notValidatedTaxaPositiveImpactCount":0},"childs":[{"category":{"id":18,"name":"Underart","showScientificNameItalic":true},"currentRedListInfo":null,"displayName":"vanlig entita","excludedFromReporting":false,"id":234031,"isAccepted":true,"isHigherTaxon":false,"isInRiskList":false,"parentId":103020,"parentIds":null,"hasChildren":false,"securityClass":0,"scientificName":"Poecile palustris palustris","swedishName":"vanlig entita","sortOrder":58168,"organismGroups":null},{"category":{"id":21,"name":"Hybrid","showScientificNameItalic":true},"currentRedListInfo":null,"displayName":"entita x tofsmes","excludedFromReporting":false,"id":6011308,"isAccepted":true,"isHigherTaxon":false,"isInRiskList":false,"parentId":2002112,"parentIds":null,"hasChildren":false,"securityClass":0,"scientificName":"Poecile palustris x Lophophanes cristatus","swedishName":"entita x tofsmes","sortOrder":58177,"organismGroups":null}],"childCount":2,"childSpeciesCount":2,"childSpeciesCountExtended":0,"sightingCount":0,"currentRedListInfo":{"period":{"id":"7","name":"Rödlistning 2025","description":null,"current":true},"category":"NT","criterion":"A2abc","criterionText":"Entita häckar i löv- och blandskog med tät undervegetation. Den förekommer i hela södra Sverige norrut till mellersta Dalarna och södra Gästrikland, men saknas på Gotland. Data från såväl Svensk fågeltaxering som spontanrapporteringen i Artportalen visar en tydlig minskning under åtminstone de senaste 20 åren. Entita rödlistas fortsatt som Nära hotad NT. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2abc)."},"natureConservationLists":[{"id":26,"name":"Bernkonventionen","childs":[{"id":28,"name":"Bernkonventionens bilaga II","childs":null}]},{"id":44,"name":"Fåglar","childs":[{"id":45,"name":"Skogsstyrelsens fågellista","childs":null}]},{"id":1,"name":"Typiska arter","childs":[{"id":200,"name":"Skogar","childs":null}]},{"id":200,"name":"Skogar","childs":[{"id":208,"name":"Lövsumpskog ","childs":null}]},{"id":34,"name":"Fridlysta arter","childs":[{"id":281,"name":"Fridlysta fåglar","childs":null}]}],"excludedFromReporting":false,"literatureReferencesText":null,"riskText":null,"protectedText":"Fridlyst enl. 4 § artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.","speciesDataReferences":{"characteristicReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"spreadAndStatusReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"ecologyReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"},{"id":61674,"category":"Artikel","titleSv":"Clutch size and breeding performance of marsh tits Parus palustris in relation to hole size in a primeval forest","titleEn":"","adbPublicationYear":2003,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"65–72","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.3161/068.038.0102","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Acta Ornithologica","editor":"143531","persons":[{"firstName":" T.","lastName":"Wesolowski","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-61674\"><span id=\"harvard-authors-61674\">Wesolowski, T.</span> (2003). Clutch size and breeding performance of marsh tits Parus palustris in relation to hole size in a primeval forest. <i>Acta Ornithologica</i> 38, 65–72.  <a href=\"https://doi.org/10.3161/068.038.0102\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.3161/068.038.0102</a></span>"},{"id":61689,"category":"Artikel","titleSv":"Establishment of juvenile marsh tits in winter flocks: an experimental study","titleEn":"","adbPublicationYear":1989,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"586–595","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.1016/s0003-3472(89)80003-x","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Animal Behaviour","editor":"143531","persons":[{"firstName":" J.-Å.","lastName":"Nilsson","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-61689\"><span id=\"harvard-authors-61689\">Nilsson, J.-Å.</span> (1989). Establishment of juvenile marsh tits in winter flocks: an experimental study. <i>Animal Behaviour</i> 38, 586–595.  <a href=\"https://doi.org/10.1016/s0003-3472(89)80003-x\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.1016/s0003-3472(89)80003-x</a></span>"},{"id":62017,"category":"Artikel","titleSv":"Establishment success of experimentally delayed juvenile marsh tits (Parus palustris)","titleEn":"","adbPublicationYear":1990,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"73–79","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.1111/j.1439-0310.1990.tb00387.x","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Ethology","editor":"143531","persons":[{"firstName":" J.-Å.","lastName":"Nilsson","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-62017\"><span id=\"harvard-authors-62017\">Nilsson, J.-Å.</span> (1990). Establishment success of experimentally delayed juvenile marsh tits (Parus palustris). <i>Ethology</i> 85, 73–79.  <a href=\"https://doi.org/10.1111/j.1439-0310.1990.tb00387.x\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.1111/j.1439-0310.1990.tb00387.x</a></span>"},{"id":62270,"category":"Artikel","titleSv":"Effects of dispersal date on winter flock establishment and social dominance in marsk tits (Parus palustris)","titleEn":"","adbPublicationYear":1988,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"917–928","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.2307/5101","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Journal of Animal Ecology","editor":"143531","persons":[{"firstName":" J.-Å.","lastName":"Nilsson","initials":"","sortorder":1},{"firstName":" H.G.","lastName":"Smith","initials":"","sortorder":2}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-62270\"><span id=\"harvard-authors-62270\">Nilsson, J.-Å. & Smith, H.G. (red.)</span> (1988). Effects of dispersal date on winter flock establishment and social dominance in marsk tits (Parus palustris). <i>Journal of Animal Ecology</i> 57, 917–928.  <a href=\"https://doi.org/10.2307/5101\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.2307/5101</a></span>"},{"id":62271,"category":"Artikel","titleSv":"Causes and consequences of natal dispersal in the marsh tit, Parus palustris","titleEn":"","adbPublicationYear":1989,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"619–636","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.2307/4852","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Journal of Animal Ecology","editor":"143531","persons":[{"firstName":" J.-Å.","lastName":"Nilsson","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-62271\"><span id=\"harvard-authors-62271\">Nilsson, J.-Å.</span> (1989). Causes and consequences of natal dispersal in the marsh tit, Parus palustris. <i>Journal of Animal Ecology</i> 58, 619–636.  <a href=\"https://doi.org/10.2307/4852\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.2307/4852</a></span>"},{"id":62366,"category":"Artikel","titleSv":"Host-parasite interactions in natural holes: marsh tits (Parus palustris) and blow flies (Protocalliphora falcozi)","titleEn":"","adbPublicationYear":2001,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"495–503","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.1017/s0952836901001571","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Journal of Zoology","editor":"143531","persons":[{"firstName":" T.","lastName":"Wesolowski","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-62366\"><span id=\"harvard-authors-62366\">Wesolowski, T.</span> (2001). Host-parasite interactions in natural holes: marsh tits (Parus palustris) and blow flies (Protocalliphora falcozi). <i>Journal of Zoology</i> 255, 495–503.  <a href=\"https://doi.org/10.1017/s0952836901001571\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.1017/s0952836901001571</a></span>"},{"id":63084,"category":"Artikel","titleSv":"The evolution of nest-site selection among hole-nesting birds: the importance of nest predation and competition","titleEn":"","adbPublicationYear":1984,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"167–175","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.2307/3675958","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Ornis Scandinavica","editor":"143531","persons":[{"firstName":" S.G.","lastName":"Nilsson","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-63084\"><span id=\"harvard-authors-63084\">Nilsson, S.G.</span> (1984). The evolution of nest-site selection among hole-nesting birds: the importance of nest predation and competition. <i>Ornis Scandinavica</i> 15, 167–175.  <a href=\"https://doi.org/10.2307/3675958\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.2307/3675958</a></span>"},{"id":63595,"category":"Artikel","titleSv":"Clutch size determination in the marsh tit (Parus palustris)","titleEn":"","adbPublicationYear":1991,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"1757–1762","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.2307/1940974","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Ecology","editor":"143531","persons":[{"firstName":" J.-Å.","lastName":"Nilsson","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-63595\"><span id=\"harvard-authors-63595\">Nilsson, J.-Å.</span> (1991). Clutch size determination in the marsh tit (Parus palustris). <i>Ecology</i> 72, 1757–1762.  <a href=\"https://doi.org/10.2307/1940974\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.2307/1940974</a></span>"},{"id":63596,"category":"Artikel","titleSv":"Ectoparasitism in marsh tits: costs and functional explanations","titleEn":"","adbPublicationYear":2003,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"175–181","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"10.1093/beheco/14.2.175","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Behavioral Ecology","editor":"143531","persons":[{"firstName":" J.-Å.","lastName":"Nilsson","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-63596\"><span id=\"harvard-authors-63596\">Nilsson, J.-Å.</span> (2003). Ectoparasitism in marsh tits: costs and functional explanations. <i>Behavioral Ecology</i> 14, 175–181.  <a href=\"https://doi.org/10.1093/beheco/14.2.175\" target=\"_blank\">https://doi.org/10.1093/beheco/14.2.175</a></span>"},{"id":74070,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"British Tits","titleEn":"","adbPublicationYear":1979,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"London","publisher":"Collins","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" C.","lastName":"Perrins","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-74070\"><span id=\"harvard-authors-74070\">Perrins, C.</span> (1979). <i>British Tits.</i> London: Collins.</span>"},{"id":76712,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status","titleEn":"","adbPublicationYear":2004,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Cambridge","publisher":"BirdLife International","series":"BirdLife Conservation Series","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":"","lastName":"BirdLife International","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-76712\"><span id=\"harvard-authors-76712\">BirdLife International</span> (2004). <i>Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status</i> (BirdLife Conservation Series No. 12). Cambridge: BirdLife International.</span>"}],"threatReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"conservationMeasuresReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"otherReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"literatureReferences":null,"ecologyAssessmentReferences":null,"natureConservationReferences":null,"treeSpeciesReferences":null,"kategori":null,"kriterium":null,"kriteriedokumentation":null,"habitatdirektivetsBilaga2":null,"habitatdirektivetsBilaga2PrioriteradArt":null,"habitatdirektivetsBilaga4":null,"habitatdirektivetsBilaga5":null,"birdsDirectiveAnnex1":null,"birdsDirectiveAnnex2":null,"priorityBirdsInForestryAct":[{"id":87358,"category":"Lagstiftning/Myndighetspublikation","titleSv":"Sammanställning av fågelarter där bedömning av tillfredsställande nivå behöver göras inför skogsbruksåtgärd","titleEn":"","adbPublicationYear":2026,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"Skogsstyrelsen","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"42","persons":[{"firstName":"","lastName":"Skogsstyrelsen","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-87358\"><span id=\"harvard-authors-87358\">Skogsstyrelsen</span> (2026). <i>Sammanställning av fågelarter där bedömning av tillfredsställande nivå behöver göras inför skogsbruksåtgärd.</i> (Dnr 2026/116) Skogsstyrelsen.</span>"}],"protectedByTheSwedishSpeciesProtectionOrdinance":null,"euRegulation11432014":null,"risklista":null,"actionProgram":null,"skogsstyrelsensSignalart":null,"citesBilagaA":null,"citesBilagaB":null,"citesBilagaC":null,"citesBilagaD":null,"bernkonventionensBilaga1":null,"bernkonventionensBilaga2":[{"id":16938,"category":"Webbsida/Blogg/Forum","titleSv":"Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga livsmiljöer","titleEn":"","adbPublicationYear":2018,"url":"https://www.coe.int/en/web/bern-convention/","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"2018-12-01","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"49","persons":[{"firstName":"","lastName":"Europarådet","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-16938\"><span id=\"harvard-authors-16938\">Europarådet</span> (2018). <i>Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga livsmiljöer.</i> <a href=\"https://www.coe.int/en/web/bern-convention/\" target=\"_blank\">https://www.coe.int/en/web/bern-convention/</a>  [2018-12-01]</span>"}],"bernkonventionensBilaga3":null,"bonnkonventionensBilaga1":null,"bonnkonventionensBilaga2":null,"similarSpeciesReferences":null},"hasGallery":true,"hasKey":false,"category":{"id":17,"name":"Art","showScientificNameItalic":true},"displayName":"entita","id":103020,"isAccepted":true,"isHigherTaxon":false,"isInRiskList":false,"parentId":6001993,"parentIds":[0,5000001,5000034,4000099,6000993,6009729,6034831,6034832,6034833,6034840,6034834,6034836,6034838,6034839,4000104,3000293,2002112,6001993,267115],"hasChildren":true,"securityClass":0,"scientificName":"Poecile palustris","swedishName":"entita","sortOrder":58167,"organismGroups":[{"id":8033,"name":"fågel"}]}