{"speciesData":{"redlistInfo":[{"period":{"id":"7","name":"Rödlistning 2025","description":null,"current":true},"category":"NT","criterion":"A2bc","criterionText":"Göktyta häckar i gles och luckig löv- och blandskog ända upp i fjällbjörkskogen, samt på på torra hyggen, i större trädgårdar och i parker. Arten är starkt beroende av torr och öppen mark där små marklevande myror utgör den viktigaste födokällan. Arten förekommer i hela landet men är sällsynt längst i söder och längst i norr. Populationsminskningen under de senaste 10 åren gör att bedömningen ändras från Livskraftig LC till Nära hotad NT. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-50) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc)."},{"period":{"id":"6","name":"Rödlistning 2020","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"LC","criterion":null,"criterionText":"Göktyta häckar i gles löv- och blandskog samt i större trädgårdar och parker. Den häckar även på torra nyupptagna hyggen. Arten är starkt beroende av torr och öppen mark där små marklevande myror utgör den viktigaste födokällan. Göktytan förekommer från Skåne till Lule lappmark, möjligen även i Torne lappmark. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC)."},{"period":{"id":"4","name":"Rödlistning 2015","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"LC","criterion":null,"criterionText":"Göktyta häckar i gles löv- och blandskog samt i större trädgårdar och parker. Den häckar även på torra nyupptagna hyggen. Arten är starkt beroende av torr och öppen mark där små marklevande myror utgör den viktigaste födokällan. Göktytan förekommer från Skåne till Lule lappmark, möjligen även i Torne lappmark. Arten har minskat kraftigt i antal under en lång tid och bedömdes senast som NT år 2010. En tydligt ökande population de senaste 10 åren medför att den nu bedöms som LC. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC). "},{"period":{"id":"3","name":"Rödlistning 2010","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"NT","criterion":null,"criterionText":"Göktytan häckar i gles löv- och blandskog samt i större trädgårdar och parker. Den häckar även på torra nyupptagna hyggen. Arten är starkt beroende av torr och öppen mark där små marklevande myror utgör den viktigaste födokällan. Göktytan förekommer från Skåne till Lule lappmark, möjligen även i Torne lappmark. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen är ökande. Arten har de senaste 30 åren i stort sett försvunnit från SV Sverige och och stora delar av Skåne. Under den senaste 10-årsperioden har arten dock ökat i antal enligt resultat från standardruttsinventeringar. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (igenväxning eller skogsplantering av öppna gräsmarker i jordbruksbygd). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A3c). "},{"period":{"id":"2","name":"Rödlistning 2005","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"NT","criterion":"A2bc","criterionText":"Generationslängd 4 år. Den svenska populationen uppgår till cirka 25000 könsmogna individer (11000-30000). Enligt svensk häckfågeltaxering (TRIM-metoden) har det skett en populationsminskning med 52% 1988-2003, dock med en tydlig stabilisering de senaste tio åren. Enligt standardrutterna har det skett en icke signifikant årlig ökning med 1,1% de senaste sju åren (1996-2003). Den tydliga beståndsstabiliseringen är motivet till placering under NT A2bc. Försvinnanderisken nedgraderas ej eftersom göktytan uppvisat tydliga populationsminskningar, delvis mycket kraftiga, i Finland, Estland, Polen, Tyskland, Danmark och Norge under tioårsperioden 1990-2000 (BirdLife International 2004). "},{"period":{"id":"1","name":"Rödlistning 2000","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"VU","criterion":"A2c","criterionText":"Svensk population anges till 10 000-15 000 par (kan vara lägre). 350 000-422 000 par i Europa utanför Ryssland. Har minskat starkt i Sverige sedan 1970-talet, men det stora raset skedde under 1980-talet. Svensk häckfågeltaxering indikerar en lägre minskningstakt de senaste 10 åren, troligen ej överstigande 20%. Framtidsutsikterna är  emellertid dystra, bl.a. med tanke på allt mindre betesdrift i lämpliga biotoper. Försvinnanderisken nedgraderas ej eftersom göktytan uppvisar delvis kraftiga minskningar i nästan alla europeiska länder. "}],"speciesFactText":{"characteristic":"Göktytan är 16-17 cm från näbb till stjärt. Den har en spräckligt grå hjässa och rygg och är under smutsvit med mörk tvärvattring. En mörk brun linje löper från ögat ner till halssidan och en annan mörk linje löper från hjässans mitt ner över ryggen. Den grå stjärten är lång och glest tvärbandad i mörkt. Olikt andra hackspettar sitter den ofta på tvären på trädens grenar. Den söker föda mestadels på marken då den ofta hoppar fram med svagt lyftad stjärt. Göktytan undgår lätt upptäckt då den har diskreta vanor men utmärker sig med en ljudlig sång strax efter ankomst till häckningsområdena. Sången är en lång räcka hesa ”tie-tie-tie…” som påminner både om en liten falk och mindre hackspett. ","characteristicAsHtml":"","characteristicChangedDate":"2011-02-08T23:00:00Z","spreadAndStatus":"I Sverige häckar göktytan sparsamt över hela landet men med avtagande tätheter mot sydväst och mot fjällkedjan. I Pite, Lule och Torne lappmarker saknas den nästan helt. Förekomsten är framför allt koncentrerad till skogs- och mellanbygder och arten saknas i mer intensivt utnyttjade jordbruksområden i södra och mellersta Sverige. År 2008 uppskattades göktytan ha minskat starkt i antal i Sverige under den senaste trettioårsperioden (50-79%). Enligt BirdLife International har liknande delvis kraftiga minskningar noterats under perioden 1990 till 2000 i Danmark, Finland, Norge, Estland, Polen, Tyskland, Holland, Frankrike och Italien. Åtskilliga populationer i östra Europa var däremot stabila under samma period (t.ex. Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina, Rumänien och Bulgarien). Under de senaste tio åren har antalet göktytor starkt ökat (30-49%) i Sverige, främst i norra delen av landet (norr om 61°N). Populationsstorleken i Sverige beräknas till 25 000 par (11 000-40 000) och i Europa till över 580 000 par. Göktytan har en vidsträckt utbredning i Europa och stora delar av Asien ända bort till Sakhalin och Hokkaido i Japan. Utbredningen i Europa beräknas omfatta 25-49% av artens världsutbredning. I Europa ökar tätheterna av göktyta från väster till öster vilket tyder på att arten föredrar ett kontinentalt klimat. Störst tätheter i Europa har Ryssland och Vitryssland. Häckningsområdet är inom de boreala, tempererade och subtropiska regionerna medan övervintringen mestadels sker i Afrika, mellan Sahara och ekvatorn. Enstaka fåglar av nominatrasen övervintrar regelbundet så långt norrut som i Medelhavsområdet. ","spreadAndStatusAsHtml":"","spreadAndStatusChangedDate":"2011-02-07T23:00:00Z","ecology":"Göktytan häckar i lucker löv- och blandskog med gläntor, kantzoner och nyupptagna hyggen samt i större trädgårdar och parker. Särskilt finner man arten i mellan- och skogsbygdernas kulturlandskap där hagmarker och glesa skogar utgör optimala häckningsbiotoper i Sverige. Då göktytan häckar i naturliga hål (och holkar) är den beroende av äldre - döda eller levande - lövträd. Björk, asp och rönn är exempel på vanliga boträd i Sverige och Finland. Bohöjd i naturliga håligheter varierar kraftigt (1-11 m) med en medelhöjd drygt 3 m ovan mark. En annan faktor av stor betydelse för göktytan är förekomst av torr öppen mark där små marklevande myror utgör den viktigaste födokällan. Larver och myror av släktena Tetramorium, Lasius, Myrmica och Formica utgör merparten av födan. Då flera myrarter är känsliga för igenväxning kräver troligen dessa en kontinuerlig beteshävd för att trivas. Försämrad tillgång på föda i igenväxta betesmarker kan därför vara en anledning till att göktytan föredrar marker med en varierande måttlig till god betesintensitet. Göktytan återvänder från Afrika i mitten av april - mitten av maj. Fram till äggkläckning sjunger hane och hona, antingen ensamma eller i duett. Det är osäkert om det finns skillnader i sång mellan könen men hanen beskrivs ibland ha något gällare och klarare röst. Reviret är ofta endast 1-2 ha i storlek men fåglar kan födosöka upp till 1000 m från boet. Välkänt är att göktytan inte sällan tar över hål från andra fåglar vars bo med innehåll kastas ut. Kullstorlek är vanligen 8-12 ägg. Båda könen ruvar äggen (11-14 dagar) och föder ungarna (20-22 dagar från kläckning till flygga). Kläckningsdatum är i mitten av juni. I en svensk holkstudie med 104 konstaterade häckningar 2003-2004 var kullstorleken i snitt 9,3 ägg. Partiella förluster av ägg och ungar var jämförelsevis stora: 15% av äggen kläcktes aldrig och 11 % av ungarna dog i boet innan de blev flygga. Därmed blev antalet flygga ungar i snitt 6,9 per häckning. Det är ett betydligt högre antal jämfört med en finländsk studie 1952-1977 där endast 5,5 ungar blev flygga. Data från svenska ringmärkningscentralen tyder på en signifikant ökning i antalet flygga ungar mellan perioderna 1962-1981 och 1982-2001, från 6,7 ungar per häckning till 7,1. I en holkstudie utanför Mariefred i Södermanland år 2010 var kullstorleken i snitt 10,3 ägg för 39 konstaterade häckningar. Partiella förluster var 18% av äggen och 14% av ungarna, och i snitt blev 7,1 ungar flygga per häckning. I likhet med andra hålbyggare är totalförluster på grund av predation ringa. Orsaken till de stora partiella förlusterna av ägg och ungar kan vara födobrist under kalla och regniga somrar. Antalet ungar som dör i boet är klart högre efter än före ringmärkning, vilket kan vara en indikation på att födounderlaget inte räcker till då ungarnas energibehov ökar. Det är värt att notera att holkarna i de flesta fall är uppsatta i mycket bra häckningsmiljöer och resultaten kanske därför inte är representativa för hela den svenska populationen. Ungarna är oberoende 10-14 dagar efter det att de blir flygga. På kontinenten lägger cirka 20 % av paren dubbla, ibland överlappande, kullar. Äldre ungar i boet och nyligen flygga ungar avger mycket karaktäristiska födoläten som påminner något om en gräshoppa eller flodsångarens sång. Det är en lång räcka av ”tsitsitsitsi…” med hög tonhöjd och är hörbart endast något hundratal meter. Göktyta och törnskata föredrar samma typ av betesmarker och vid flera tillfällen har ungar av göktyta setts sitta tillsammans med flygga törnskateungar. Anledningen till denna association är okänd. Göktytan flyttar åter till Afrika i mitten av augusti till mitten av september. ","ecologyAsHtml":"Göktytan häckar i lucker löv- och blandskog med gläntor, kantzoner och nyupptagna hyggen samt i större trädgårdar och parker. Särskilt finner man arten i mellan- och skogsbygdernas kulturlandskap där hagmarker och glesa skogar utgör optimala häckningsbiotoper i Sverige. Då göktytan häckar i naturliga hål (och holkar) är den beroende av äldre - döda eller levande - lövträd. Björk, asp och rönn är exempel på vanliga boträd i Sverige och Finland. Bohöjd i naturliga håligheter varierar kraftigt (1-11 m) med en medelhöjd drygt 3 m ovan mark. En annan faktor av stor betydelse för göktytan är förekomst av torr öppen mark där små marklevande myror utgör den viktigaste födokällan. Larver och myror av släktena <i>Tetramorium</i>, <i>Lasius</i>, <i>Myrmica</i> och Formica utgör merparten av födan. Då flera myrarter är känsliga för igenväxning kräver troligen dessa en kontinuerlig beteshävd för att trivas. Försämrad tillgång på föda i igenväxta betesmarker kan därför vara en anledning till att göktytan föredrar marker med en varierande måttlig till god betesintensitet. Göktytan återvänder från Afrika i mitten av april - mitten av maj. Fram till äggkläckning sjunger hane och hona, antingen ensamma eller i duett. Det är osäkert om det finns skillnader i sång mellan könen men hanen beskrivs ibland ha något gällare och klarare röst. Reviret är ofta endast 1-2 ha i storlek men fåglar kan födosöka upp till 1000 m från boet. Välkänt är att göktytan inte sällan tar över hål från andra fåglar vars bo med innehåll kastas ut. Kullstorlek är vanligen 8-12 ägg. Båda könen ruvar äggen (11-14 dagar) och föder ungarna (20-22 dagar från kläckning till flygga). Kläckningsdatum är i mitten av juni. I en svensk holkstudie med 104 konstaterade häckningar 2003-2004 var kullstorleken i snitt 9,3 ägg. Partiella förluster av ägg och ungar var jämförelsevis stora: 15% av äggen kläcktes aldrig och 11 % av ungarna dog i boet innan de blev flygga. Därmed blev antalet flygga ungar i snitt 6,9 per häckning. Det är ett betydligt högre antal jämfört med en finländsk studie 1952-1977 där endast 5,5 ungar blev flygga. Data från svenska ringmärkningscentralen tyder på en signifikant ökning i antalet flygga ungar mellan perioderna 1962-1981 och 1982-2001, från 6,7 ungar per häckning till 7,1. I en holkstudie utanför Mariefred i Södermanland år 2010 var kullstorleken i snitt 10,3 ägg för 39 konstaterade häckningar. Partiella förluster var 18% av äggen och 14% av ungarna, och i snitt blev 7,1 ungar flygga per häckning. I likhet med andra hålbyggare är totalförluster på grund av predation ringa. Orsaken till de stora partiella förlusterna av ägg och ungar kan vara födobrist under kalla och regniga somrar. Antalet ungar som dör i boet är klart högre efter än före ringmärkning, vilket kan vara en indikation på att födounderlaget inte räcker till då ungarnas energibehov ökar. Det är värt att notera att holkarna i de flesta fall är uppsatta i mycket bra häckningsmiljöer och resultaten kanske därför inte är representativa för hela den svenska populationen. Ungarna är oberoende 10-14 dagar efter det att de blir flygga. På kontinenten lägger cirka 20 % av paren dubbla, ibland överlappande, kullar. Äldre ungar i boet och nyligen flygga ungar avger mycket karaktäristiska födoläten som påminner något om en gräshoppa eller flodsångarens sång. Det är en lång räcka av ”tsitsitsitsi…” med hög tonhöjd och är hörbart endast något hundratal meter. Göktyta och törnskata föredrar samma typ av betesmarker och vid flera tillfällen har ungar av göktyta setts sitta tillsammans med flygga törnskateungar. Anledningen till denna association är okänd. Göktytan flyttar åter till Afrika i mitten av augusti till mitten av september. ","ecologyChangedDate":"2024-03-26T08:54:34Z","threat":"Det största hotet mot göktytan är förlust av livsmiljöer då betesmarker växer igen eller planteras med skog. Särskilt allvarligt är att cirka 50 % av betesmarkerna i skogs- och mellanbygder försvann mellan 1976 och 1989 då det i dessa områden var alltför olönsamt att hålla kreatur. I Sverige har antalet nötkreatur minskat kontinuerligt under perioden 1980 till 2006 (från 1,9 miljoner djur till knappt 1,6 miljoner djur). Göktytor häckar även på torra, nyupptagna hyggen men häckningsframgången i dessa miljöer är i dagsläget okänd. Brist på naturliga håligheter i samband med röjning av äldre och döende träd är även ett betydelsefullt hot mot göktytan, särskilt om träd med naturliga håligheter röjs från optimala födosöksområden såsom betesmarker. Under år 2009 infördes förändringar i regler för hur många träd och buskar som maximalt tillåts förekomma per hektar för att markägaren ska vara berättigad till miljöersättning för sina betesmarker. Många lantbrukare har tvingats till omfattande röjningar i sina betesmarker för att få behålla miljöstödet. I Uppsala län har man till exempel konstaterat att många hålträd i betesmarker har avverkats, vilket naturligtvis påverkar antalet lämpliga boträd för göktytan. Ökad användning av insekticider har reducerat tätheten av myror i gräsmarker. Försämrade födoförhållanden under kalla och regniga somrar slår även hårt mot göktytans ungfågelproduktion då arten har en extremt specialiserad insektsdiet. Även om partiella förluster av ägg och ungar är jämförelsevis stora så verkar häckningsframgången i Sverige vara tillräcklig för att upprätthålla en stabil population. Konkurrens från andra hålhäckande arter är troligen inte en betydande faktor då göktytan vid åtskilliga tillfällen har övertagit aktiva bohål från mesar och flugsnappare. ","threatAsHtml":"","threatChangedDate":"2011-02-07T23:00:00Z","conservationMeasures":"För göktytan och flera andra jordbruksfåglar med starkt nedåtgående populationstrender (t.ex. törnskata) krävs särskilda insatser för att underlätta fortsatt betesdrift i skogs- och mellanbygder. Miljöstöd till betesmarker bör därför prioritera sådana områden. Göktytan gynnas av en varierad måttlig till god hävd i betesmarker. Därför bör miljöstöd utformas så att betesintensiteten inte blir homogen inom och mellan betesmarker. En lägre betesintensitet tillåter också att större arealer betesmark avbetas vilket skulle gynna göktytan. Äldre levande eller döda träd med naturliga håligheter bör sparas, särskilt i betesmarker. Uppsättning av holkar i lämpliga göktytemiljöer underlättar eventuell brist på naturliga håligheter. Arten lämpar sig väl för forskning då den är relativt lättinventerad. Ett angeläget forskningsområde är att avgöra vilka faktorer som påverkar häckningsframgången i Sverige. ","conservationMeasuresAsHtml":"","conservationMeasuresChangedDate":"2011-02-07T23:00:00Z","other":"Utländska namn – NO: Vendehals, DK: Vendehals, FI: Käenpiika, GB: Wryneck. Arten är förtecknad i Bernkonventionen bilaga II (strikt skyddade djurarter) och är fredad enligt jaktförordningen (1987:905). ","otherAsHtml":"","otherChangedDate":"2011-01-19T23:00:00Z","similarSpecies":null,"similarSpeciesAsHtml":null,"similarSpeciesTaxon":null,"similarSpeciesChangedDate":null},"taxonRelatedInformation":{"swedishPresence":"Bofast och reproducerande","immigrationHistory":"Spontan"},"natureConservation":{"protectedByWorkProtectionConstitution":null,"protectedBirds":"Ja","habitationDirectiveAppendix2":null,"habitationDirectiveAppendix2PrioritizedSpecie":null,"habitationDirectiveAppendix4":null,"habitationDirectiveAppendix5":null,"forestryBoardSignalSpecies":{"apply":null,"motivation":null},"actionProgram":{"status":null,"startYear":0,"endYear":0,"program":null},"typicalSpecies":[]},"landscapeTypes":[{"id":663,"name":"Jordbrukslandskap","status":"Stor betydelse"},{"id":662,"name":"Skog","status":"Stor betydelse"},{"id":664,"name":"Urban miljö","status":"Har betydelse"}],"biotopeGroups":[{"id":2489,"name":"Buskmark","items":[],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":865,"name":"Trädbärande gräsmark","items":[{"id":867,"parentId":null,"name":"Ekhage","significance":"Utnyttjas"},{"id":870,"parentId":null,"name":"Triviallövhage","significance":"Utnyttjas"},{"id":868,"parentId":null,"name":"Ädellövhage","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":1339,"name":"Öppna gräsmarker","items":[{"id":1342,"parentId":null,"name":"Hällmarksmosaik","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":879,"name":"Löv-/barrblandskog","items":[],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":883,"name":"Lövskog","items":[],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":884,"name":"Triviallövskog","items":[],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":880,"name":"Barrskog","items":[],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":1512,"name":"Småbiotoper","items":[{"id":1513,"parentId":null,"name":"Bryn","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":888,"name":"Ädellövskog","items":[{"id":891,"parentId":null,"name":"Ekskog","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":2493,"name":"Mänskligt störd/skapad mark","items":[{"id":1518,"parentId":null,"name":"Park och trädgård","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":1343,"name":"Torra gräsmarker","items":[{"id":1344,"parentId":null,"name":"Sandstäpp","significance":"Utnyttjas"},{"id":1346,"parentId":null,"name":"Torr kalkgräsmark","significance":"Utnyttjas"},{"id":1345,"parentId":null,"name":"Torr ris- och gräshed på sand","significance":"Utnyttjas"},{"id":1347,"parentId":null,"name":"Torr silikatgräsmark","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null}],"negativeImpactGroups":[{"id":2516,"name":"Beskogning av öppen mark","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2139,"name":"Brist på grova eller gamla träd","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2124,"name":"Försurning","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2757,"name":"Igenväxning i terrestra miljöer","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2728,"name":"Ändrad användning av betes- eller slåtterhävdad mark","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2120,"name":"Ökad näringsbelastning","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2761,"name":"Förändrad beståndsstruktur","significance":"Stor negativ effekt","hostTaxon":null}],"positiveImpactGroups":null,"substrateGroups":[{"id":2459,"name":"Dött träd","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1202,"name":"Begynnande nedbrytning (ved)","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":2459,"name":"Dött träd","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1203,"name":"Måttligt nedbruten (ved)","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1201,"name":"Nyligen dött träd","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null}],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":2458,"name":"Levande träd","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1199,"name":"Friskt träd","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1200,"name":"Försvagat träd","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":2458,"name":"Levande träd","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null}],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null},{"id":1165,"name":"Ved och bark","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1179,"name":"Hålighet i träd","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1178,"name":"Trädhålighet","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1165,"name":"Ved och bark","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1188,"name":"Grov ved (20 - 40 cm)","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1192,"name":"Högstubbe","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1187,"name":"Medelgrov ved  (5 - 20 cm)","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1189,"name":"Mycket grov ved (> 40 cm)","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1191,"name":"Stående ved","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1171,"name":"Veden, inuti","significance":"Utnyttjas","use":"Äggläggning/boplats","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null},{"id":1222,"name":"Levande djur","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":{"category":{"id":11,"name":"Familj","showScientificNameItalic":false},"id":2001175,"isAccepted":false,"scientificName":"Formicidae","swedishName":"myror"},"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","use":"Föda","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null}],"substrateUse":[{"use":"Äggläggning/boplats","category":"Generellt","shortList":[{"id":2459,"name":"Dött träd","significance":"Utnyttjas","detailedList":[{"id":1202,"name":"Begynnande nedbrytning (ved)","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1203,"name":"Måttligt nedbruten (ved)","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1201,"name":"Nyligen dött träd","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]}],"hostTaxon":[]},{"id":2458,"name":"Levande träd","significance":"Utnyttjas","detailedList":[{"id":1199,"name":"Friskt träd","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1200,"name":"Försvagat träd","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]}],"hostTaxon":[]},{"id":1165,"name":"Ved och bark","significance":"Viktigt","detailedList":[{"id":1179,"name":"Hålighet i träd","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1178,"name":"Trädhålighet","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1188,"name":"Grov ved (20 - 40 cm)","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1192,"name":"Högstubbe","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1187,"name":"Medelgrov ved  (5 - 20 cm)","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1189,"name":"Mycket grov ved (> 40 cm)","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1191,"name":"Stående ved","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]},{"id":1171,"name":"Veden, inuti","significance":"Utnyttjas","hostTaxon":[]}],"hostTaxon":[]}]},{"use":"Föda","category":"Generellt","shortList":[{"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","detailedList":[],"hostTaxon":[{"category":{"id":11,"name":"Familj","showScientificNameItalic":false},"id":2001175,"isAccepted":false,"scientificName":"Formicidae","swedishName":"myror"}]}]}],"ecologicalGroups":[{"id":1862,"parentId":null,"name":"Djurätare (karnivor)","active":true}],"conservationAssessments":{"ecology":"Lever i eller på gamla eller senvuxna träd med grov bark, skador, döda delar eller håligheter.  Lever främst med/på lövträd. Lever främst i lövträdsmiljöer. ","ecologyChangedDate":"2015-12-16T23:00:00Z","natureConservation":"Gamla träd med grov bark, skador, håligheter eller döda delar bör lämnas och nya träd lämpliga som efterträdare bör tillåtas åldras för att skapa lämpliga livsmiljöer. Gran och sly/ungträd bör inte tillåtas ta överhanden. ","natureConservationChangedDate":"2015-12-16T23:00:00Z","treeSpecies":null,"treeSpeciesChangedDate":null},"aggregates":{"biotopes":null,"substrates":null,"landscapeTypes":null,"ecologicalGroups":null,"redLists":[{"id":"NE","name":"NE","count":1,"speciesCount":1}],"natureConservationLists":null,"negativeImpacts":null,"positiveImpacts":null},"notValidatedTaxaBiotopeCount":0,"notValidatedTaxaEcologicalGroupCount":0,"notValidatedTaxaLandscapeTypeCount":0,"notValidatedTaxaSubstrateCount":0,"notValidatedTaxaNegativeImpactCount":0,"notValidatedTaxaPositiveImpactCount":0},"childs":[{"category":{"id":18,"name":"Underart","showScientificNameItalic":true},"currentRedListInfo":null,"displayName":"nordeuropeisk göktyta","excludedFromReporting":false,"id":233978,"isAccepted":true,"isHigherTaxon":false,"isInRiskList":false,"parentId":102119,"parentIds":null,"hasChildren":false,"securityClass":0,"scientificName":"Jynx torquilla torquilla","swedishName":"nordeuropeisk göktyta","sortOrder":57998,"organismGroups":null}],"childCount":1,"childSpeciesCount":1,"childSpeciesCountExtended":0,"sightingCount":0,"currentRedListInfo":{"period":{"id":"7","name":"Rödlistning 2025","description":null,"current":true},"category":"NT","criterion":"A2bc","criterionText":"Göktyta häckar i gles och luckig löv- och blandskog ända upp i fjällbjörkskogen, samt på på torra hyggen, i större trädgårdar och i parker. Arten är starkt beroende av torr och öppen mark där små marklevande myror utgör den viktigaste födokällan. Arten förekommer i hela landet men är sällsynt längst i söder och längst i norr. Populationsminskningen under de senaste 10 åren gör att bedömningen ändras från Livskraftig LC till Nära hotad NT. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-50) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc)."},"natureConservationLists":[{"id":26,"name":"Bernkonventionen","childs":[{"id":28,"name":"Bernkonventionens bilaga II","childs":null}]},{"id":44,"name":"Fåglar","childs":[{"id":45,"name":"Skogsstyrelsens fågellista","childs":null}]},{"id":34,"name":"Fridlysta arter","childs":[{"id":281,"name":"Fridlysta fåglar","childs":null}]}],"excludedFromReporting":false,"literatureReferencesText":null,"riskText":null,"protectedText":"Fridlyst enl. 4 § artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.","speciesDataReferences":{"characteristicReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"spreadAndStatusReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"ecologyReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"},{"id":1859,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"Svensk fågelatlas","titleEn":"","adbPublicationYear":1999,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Stockholm","publisher":"Sveriges Ornitologiska förening, ArtDatabanken & Lunds universitet","series":"Vår Fågelvärld","doi":"","isbn":"9188124185","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"876","persons":[{"firstName":"Sören","lastName":"Svensson","initials":"","sortorder":1},{"firstName":"Mikael","lastName":"Svensson","initials":"","sortorder":2},{"firstName":"Martin","lastName":"Tjernberg","initials":"","sortorder":3}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-1859\"><span id=\"harvard-authors-1859\">Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M.</span> (1999). <i>Svensk fågelatlas</i> (Vår Fågelvärld Suppl. 31). Stockholm: Sveriges Ornitologiska förening, ArtDatabanken & Lunds universitet.</span>"},{"id":3230,"category":"Rapport","titleSv":"Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige.","titleEn":"","adbPublicationYear":2008,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Stockholm: Naturvårdsverket","publisher":"","series":"Rapport","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"147","persons":[{"firstName":"R.","lastName":"Ottvall","initials":"","sortorder":1},{"firstName":"L.","lastName":"Edenius","initials":"","sortorder":2},{"firstName":"J.","lastName":"Elmberg","initials":"","sortorder":3},{"firstName":"H.","lastName":"Engström","initials":"","sortorder":4},{"firstName":"M.","lastName":"Green","initials":"","sortorder":5},{"firstName":"N.","lastName":"Holmqvist","initials":"","sortorder":6},{"firstName":"Å.","lastName":"Lindström","initials":"","sortorder":7},{"firstName":"M.","lastName":"Tjernberg","initials":"","sortorder":8},{"firstName":"T.","lastName":"Pärt","initials":"","sortorder":9}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-3230\"><span id=\"harvard-authors-3230\">Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström, Å., Tjernberg, M. & Pärt, T.</span> (2008). <i>Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige.</i> (Rapport 5813). Stockholm: Naturvårdsverket.</span>"},{"id":61129,"category":"Artikel","titleSv":"Projekt göktyta Jynx torquilla: biotopval och häckningsframgång","titleEn":"","adbPublicationYear":1997,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"35–36","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Ornis Svecica","editor":"143531","persons":[{"firstName":" C.","lastName":"Axelsson","initials":"","sortorder":1},{"firstName":" M.","lastName":"Nömm","initials":"","sortorder":2},{"firstName":" H.","lastName":"Carlsson","initials":"","sortorder":3},{"firstName":" L.","lastName":"Carlsson","initials":"","sortorder":4}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-61129\"><span id=\"harvard-authors-61129\">Axelsson, C., Nömm, M., Carlsson, H. & Carlsson, L.</span> (1997). Projekt göktyta Jynx torquilla: biotopval och häckningsframgång. <i>Ornis Svecica</i> 7, 35–36.</span>"},{"id":61161,"category":"Artikel","titleSv":"Breeding success of Wryneck Jynx torquilla during the last 40 years in Sweden","titleEn":"","adbPublicationYear":2003,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"25–28","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Ornis Svecica","editor":"143531","persons":[{"firstName":" H.","lastName":"Ryttman","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-61161\"><span id=\"harvard-authors-61161\">Ryttman, H.</span> (2003). Breeding success of Wryneck Jynx torquilla during the last 40 years in Sweden. <i>Ornis Svecica</i> 13, 25–28.</span>"},{"id":63892,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Häckningsbiologiska undersökningar av göktyta i Finland 1952-1977","titleEn":"","adbPublicationYear":1978,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"155–162","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" P.","lastName":"Linkola","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-63892\"><span id=\"harvard-authors-63892\">Linkola, P.</span> (1978). Häckningsbiologiska undersökningar av göktyta i Finland 1952-1977. <i>Anser</i> suppl. 3, 155–162.</span>"},{"id":64674,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Om göktytans levnadsvanor","titleEn":"","adbPublicationYear":1942,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"228–236","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" S.","lastName":"Durango","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-64674\"><span id=\"harvard-authors-64674\">Durango, S.</span> (1942). Om göktytans levnadsvanor. <i>Fauna och Flora</i> 37, 228–236.</span>"},{"id":73166,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"The Birds of the Western Palearctic. Vol. 4. Terns to Woodpeckers","titleEn":"","adbPublicationYear":1985,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Oxford","publisher":"Oxford University Press","series":"Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" S.","lastName":"Cramp","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-73166\"><span id=\"harvard-authors-73166\">Cramp, S. (red.)</span> (1985). <i>The Birds of the Western Palearctic. Vol. 4. Terns to Woodpeckers</i> (Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa). Oxford: Oxford University Press.</span>"},{"id":73435,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"The EBCC Atlas of European Breeding Birds: Their Distribution and Abundance","titleEn":"","adbPublicationYear":1997,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"London","publisher":"T. & A.D. Poyser","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" E.J.M.","lastName":"Hagemeijer","initials":"","sortorder":1},{"firstName":" M.J.","lastName":"Blair","initials":"","sortorder":2}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-73435\"><span id=\"harvard-authors-73435\">Hagemeijer, E.J.M. & Blair, M.J. (red.)</span> (1997). <i>The EBCC Atlas of European Breeding Birds: Their Distribution and Abundance.</i> London: T. & A.D. Poyser.</span>"},{"id":75312,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"Jordbruksstatistisk årsbok 2007 - Sveriges officiella statistik","titleEn":"","adbPublicationYear":2007,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Stockholm","publisher":"SCB","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":"","lastName":"Statistiska Centralbyrån","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-75312\"><span id=\"harvard-authors-75312\">Statistiska Centralbyrån</span> (2007). <i>Jordbruksstatistisk årsbok 2007 - Sveriges officiella statistik.</i> Stockholm: SCB.</span>"},{"id":76097,"category":"Rapport","titleSv":"Ängs- och hagmarker i Sverige","titleEn":"","adbPublicationYear":1997,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Stockholm","publisher":"Naturvårdsverket","series":"Rapport","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":"","lastName":"Naturvårdsverket","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-76097\"><span id=\"harvard-authors-76097\">Naturvårdsverket</span> (1997). <i>Ängs- och hagmarker i Sverige</i> (Rapport 4819). Stockholm: Naturvårdsverket.</span>"},{"id":76296,"category":"Rapport","titleSv":"Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009","titleEn":"","adbPublicationYear":2010,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Lund","publisher":"Biologiska institutionen, Lunds universitet","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" Å.","lastName":"Lindström","initials":"","sortorder":1},{"firstName":" M.","lastName":"Green","initials":"","sortorder":2},{"firstName":" R.","lastName":"Ottvall","initials":"","sortorder":3}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-76296\"><span id=\"harvard-authors-76296\">Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R.</span> (2010). <i>Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009.</i> Lund: Biologiska institutionen, Lunds universitet.</span>"},{"id":76587,"category":"Akademisk avhandling","titleSv":"Farmland birds in semi-natural pastures: conservation and management","titleEn":"","adbPublicationYear":1999,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Uppsala","publisher":"Swedish University of Agricultural Sciences","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":"B.","lastName":"Söderström","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-76587\"><span id=\"harvard-authors-76587\">Söderström, B.</span> (1999).  <i>Farmland birds in semi-natural pastures: conservation and management.</i> [Doktorsavhandling]. Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences.</span>"},{"id":76712,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status","titleEn":"","adbPublicationYear":2004,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Cambridge","publisher":"BirdLife International","series":"BirdLife Conservation Series","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":"","lastName":"BirdLife International","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-76712\"><span id=\"harvard-authors-76712\">BirdLife International</span> (2004). <i>Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status</i> (BirdLife Conservation Series No. 12). Cambridge: BirdLife International.</span>"}],"threatReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"conservationMeasuresReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"otherReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"literatureReferences":null,"ecologyAssessmentReferences":null,"natureConservationReferences":null,"treeSpeciesReferences":null,"kategori":null,"kriterium":null,"kriteriedokumentation":null,"habitatdirektivetsBilaga2":null,"habitatdirektivetsBilaga2PrioriteradArt":null,"habitatdirektivetsBilaga4":null,"habitatdirektivetsBilaga5":null,"birdsDirectiveAnnex1":null,"birdsDirectiveAnnex2":null,"priorityBirdsInForestryAct":[{"id":87358,"category":"Lagstiftning/Myndighetspublikation","titleSv":"Sammanställning av fågelarter där bedömning av tillfredsställande nivå behöver göras inför skogsbruksåtgärd","titleEn":"","adbPublicationYear":2026,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"Skogsstyrelsen","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"42","persons":[{"firstName":"","lastName":"Skogsstyrelsen","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-87358\"><span id=\"harvard-authors-87358\">Skogsstyrelsen</span> (2026). <i>Sammanställning av fågelarter där bedömning av tillfredsställande nivå behöver göras inför skogsbruksåtgärd.</i> (Dnr 2026/116) Skogsstyrelsen.</span>"}],"protectedByTheSwedishSpeciesProtectionOrdinance":null,"euRegulation11432014":null,"risklista":null,"actionProgram":null,"skogsstyrelsensSignalart":null,"citesBilagaA":null,"citesBilagaB":null,"citesBilagaC":null,"citesBilagaD":null,"bernkonventionensBilaga1":null,"bernkonventionensBilaga2":[{"id":16938,"category":"Webbsida/Blogg/Forum","titleSv":"Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga livsmiljöer","titleEn":"","adbPublicationYear":2018,"url":"https://www.coe.int/en/web/bern-convention/","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"2018-12-01","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"49","persons":[{"firstName":"","lastName":"Europarådet","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-16938\"><span id=\"harvard-authors-16938\">Europarådet</span> (2018). <i>Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga livsmiljöer.</i> <a href=\"https://www.coe.int/en/web/bern-convention/\" target=\"_blank\">https://www.coe.int/en/web/bern-convention/</a>  [2018-12-01]</span>"}],"bernkonventionensBilaga3":null,"bonnkonventionensBilaga1":null,"bonnkonventionensBilaga2":null,"similarSpeciesReferences":null},"hasGallery":true,"hasKey":false,"category":{"id":17,"name":"Art","showScientificNameItalic":true},"displayName":"göktyta","id":102119,"isAccepted":true,"isHigherTaxon":false,"isInRiskList":false,"parentId":1001544,"parentIds":[0,5000001,5000034,4000099,6000993,6009729,6034831,6034832,6034833,6034840,6034834,6034836,6034838,6034839,4000104,6053549,3000292,2002098,1001544],"hasChildren":true,"securityClass":0,"scientificName":"Jynx torquilla","swedishName":"göktyta","sortOrder":57997,"organismGroups":[{"id":8033,"name":"fågel"}]}