{"speciesData":{"redlistInfo":[{"period":{"id":"7","name":"Rödlistning 2025","description":null,"current":true},"category":"NT°","criterion":"D1","criterionText":"Kungsfiskare häckar vid åar och bäckar - ofta med lummig strandvegetation - med tillgång till lodräta strandbrinkar där den gräver ut sina bohål. Kungsfiskaren häckar sällsynt från Skåne till Jämtland och södra Västerbotten, däremot saknas den på Öland och Gotland. Beståndet har ökat och arten har spritt sig norrut under 2000-talet. Beståndsstorleken kan variera kraftigt mellan olika år, huvudsakligen som en följd av vintrarnas stränghet. Ökad populationsstorlek i kombination med klimatförändringarna (mildare vintrar) gör att arten nedgraderas från Sårbar VU till Nära hotad NT°. Antalet reproduktiva individer skattas till 780 (540-1020). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1040 (720-1360) km². Populationen är ökande. Populationen av kungsfiskare varierar mellan åren påverkas av kalla vintrar i Nordeuropa. Sett på 30-årsperspektiv är populationen ökande. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från VU till NT. (D1)."},{"period":{"id":"6","name":"Rödlistning 2020","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"VU","criterion":"D1","criterionText":"Kungsfiskare är beroende av åar och bäckar, ofta med lummig strandvegetation, med tillgång till lodräta strandbrinkar där den gräver ut sina bohål. Den förekommer sällsynt från Skåne till södra Värmland - södra Dalarna - södra Gästrikland. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (340-670). Stora mellanårsvariationer förekommer beroende på vintervädret i Mellaneuropa. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1508 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1)."},{"period":{"id":"4","name":"Rödlistning 2015","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"VU","criterion":"D1","criterionText":"Kungsfiskare är beroende av åar och bäckar, ofta med lummig strandvegetation, med tillgång till lodräta strandbrinkar där den gräver ut sina bohål. Den förekommer sällsynt från Skåne till södra Värmland - södra Dalarna - södra Gästrikland. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (340-670). Stora mellanårsvariationer förekommer beroende på vintervädret i Mellaneuropa. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (680-1400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Kungsfiskaren har minskat under 2000-talet men den antas vara tillfälligt orsakad av ett par hårda vintrar i Nordeuropa. Sett på 30-årsperspektiv har populationen varit stabil. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1). "},{"period":{"id":"3","name":"Rödlistning 2010","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"VU","criterion":"D1","criterionText":"Kungsfiskare är beroende av åar och bäckar med lummig strandvegetation, samt tillgång till lodräta strandbrinkar där den gräver ut sitt bohål. Den förekommer sällsynt från Skåne till södra Värmland - södra Dalarna - södra Gästrikland. Trots genomgående mildare vintrar tycks arten inte öka i landet, vilket kan tyda på boplatsbrist. Antalet reproduktiva individer skattas till 420 (60-600). Stora mellanårsvariationer förekommer beroende på vintervädret i Mellaneuropa. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (120-1200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1). "},{"period":{"id":"2","name":"Rödlistning 2005","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"VU°","criterion":"D","criterionText":"Den svenska populationen fluktuerar kraftigt beroende på vintervädret i nordvästra Europa. I genomsnitt uppgår beståndet till cirka 250 könsmogna individer (40-540). Nedgraderas från EN D till VU beroende på goda invandringsmöjligheter från kontinenten. Europabeståndet är uppskattat till 79.000-160.000 par med bl.a. 2.500-6.000 par i Polen och 4.500-7.000 par i Tyskland (BirdLife International 2004). Arten är förtecknad i Fågeldirektivet, bilaga 1. "},{"period":{"id":"1","name":"Rödlistning 2000","description":"Svenska taxa rödlistas vart femte år. Resultatet publiceras både i bokform och på nätet.","current":false},"category":"VU°","criterion":"D","criterionText":"165-270 par i Sverige enl. Haas (1997), dock starkt fluktuerande beroende på vintervädret. Europeisk population 47 000-67 000 par (exkl. Ryssland). Uppfyller kriteriet för EN D och möjligen även CR D, eftersom arten då och då, beroende på vintervädret, troligen hamnar under 50 könsmogna individer (t.ex. 1997 då det var tveksamt om beståndet ens översteg 10 par). Försvinnanderisken nedgraderas då invandringsmöjligheterna från kontinenten bedöms vara goda. Arten är förtecknad i fågeldirektivet. "}],"speciesFactText":{"characteristic":"Kungsfiskaren är en liten, kompakt byggd, kortstjärtad och kortbent fågel med stort huvud och oproportionerligt lång näbb. Kroppslängden är cirka 18 cm (varav näbb cirka 4 cm). Hjässa och vingar är mörkt blå med gröna skiftningar, medan rygg och stjärt är \"gnistrande\" klarblå (iögonenfallande då den flyger). Undersidan och en fläck på kindsidan är orange. Kungsfiskaren flyger snabbt svirrande och lågt över vattenytan. Locklätet är ett kort, vasst visslande. ","characteristicAsHtml":"","characteristicChangedDate":"2006-05-25T22:00:00Z","spreadAndStatus":"I Sverige anträffades kungsfiskaren första gången 1835 och den första häckningen påvisades 1872. Under 1900-talet ökade arten och spred sig norrut. Under 1970-talet förekom häckningar regelbundet i nästan alla landskap i Götaland och Svealand och – åtminstone sporadiskt – i Norrlands kustland upp till Medelpad. Under denna tid uppskattades det häckande beståndet t.ex. i Skåne till minst 50 par och i Älvsborgs län till 10–20 par. De hårda vintrarna 1978/79 och vid 1980-talets mitt reducerade därefter stammen till ett minimum. År 1987 rapporterades sålunda endast en säker häckning (i Småland) samt några troliga häckningar i Skåne. Efter sex milda vintrar hade stammen år 1993 återhämtat sig och totalt 180 häckningar (kullar) påträffades. Av dessa hittades 111 i samband med en intensiv inventering i Östergötland och Småland. Den svenska populationen torde vid 1990-talets mitt ha varit i storleksordning 200–300 par. Efter den hårda och långa vintern 1995/96 kraschade det svenska beståndet till en tjugondedel av det tidigare och nådde antagligen sitt minimum 1997. I Östergötland och Småland hittades sammanlagt enbart sex kullar det året, trots likartade arbetsinsatser jämfört med 1993. Därefter har stammen sakta börjat återhämta sig, men hade 2005 fortfarande inte nått samma numerär som 1993. Den stränga vintern 2009/2010 medförde åter en mycket stor dödlighet. Det svenska beståndet uppskattas i genomsnitt uppgå till cirka 200 par. Europabeståndet är uppskattat till 79 000–160 000 par med bl.a. 2500–6000 par i Polen och 4500–7000 par i Tyskland. Kungsfiskaren är utbredd över nästan hela den tempererade och tropiska delen av Eurasien. Dessutom förekommer den i Nordafrika och i den sydostasiatiska övärlden österut till Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Stora luckor i utbredningen finns dock i områden där lämplig biotop saknas. Inalles finns cirka åtta raser, varav A. a. ispida häckar i norra och västra Europa inklusive Sverige. ","spreadAndStatusAsHtml":"","spreadAndStatusChangedDate":"2010-11-22T23:00:00Z","ecology":"Kungsfiskaren är beroende av åar och bäckar med lummig strandvegetation, samt tillgång på lodräta strandbrinkar för sitt bobygge. Födan är fisk som fångas genom störtdykning från fiskeplatser på utskjutande grenar. Den måste ha stillastående eller långsamt rinnande vatten för att kunna fiska – starkt forsande bergsbäckar accepteras inte. Kungsfiskaren kan bo mycket tätt i optimala vattendrag (i Östergötland har konstaterats tre par inom 300 m), förutsatt att lämpliga bobrinkar finns att tillgå. Boet grävs normalt ut i en strandbrink som kan bestå av sand, mo, lera eller jord. Häckningar längre bort från vattendrag har också rapporterats, i t.ex. grustag upp till 800 m från fiskevatten. I sällsyntare fall äger häckning rum i jord- eller spånhög, torvkant o.s.v. Boet består normalt av en 0,5–1 m lång gång med cirka 5–5,5 cm diameter (tunneln är aningen högre än bred). Längst in finns en bohåla som fodras med uppstötta fiskben och andra måltidsrester. Lägger 1–3(4) kullar med (6–)7 ägg i kullen. Sena kullar (september) misslyckas ofta. Andrakullen respektive tredjekullen (fjärde i förekommande fall) börjar ruvas redan då föregående kulls ungar är halvvuxna. Kull nummer 1 och 3 respektive 2 och 4 läggs i samma hål. Kungsfiskarens häckningsbiologi är spektakulär: Polygami är ofta förekommande. Hanen har relativt ofta två honor (tre honor konstaterat vid ett tillfälle), och framför allt är partnerbyte mellan kullarna ganska vanligt. Även inavel förekommer, men leder alltid till små ungkullar. År 1991 konstaterades t.ex. ett fall i Östergötland, där en hona häckade tillsammans med sin ettåriga son. Häckning mellan kullsyskon har också konstaterats. Det händer att kungsfiskaren då och då häckar i samma hål som den föddes i, vilket borde öka risken för inavel (föräldern kanske häckar kvar). När en ny hane försöker erövra ett revir och honan, händer det tämligen ofta att han kastar ut den första hanens ägg eller små ungar. De flesta svenska kungsfiskare flyttar mot sydväst till kontinenten, i söder till en linje mellan Schweiz-Holland men framför allt till Danmark och Holland. I motsats till förhållandena längre söderut i Europa, där de gamla fåglarna ofta tycks stanna i häckningsområdena året runt, måste de flesta svenska kungsfiskare vintertid söka sig till andra platser med öppet vatten, inte sällan i anslutning till städer och tätorter, reningsverk och kraftstationer. Under vintern kan kungsfiskarna vara ganska orädda, medan de under häckningstiden är skygga och diskreta. Den färggranna fjäderdräkten är förvånansvärt kryptisk när fågeln sitter skuggad i strandvegetationen. ","ecologyAsHtml":"","ecologyChangedDate":"2024-03-26T08:54:34Z","threat":"Arten är beroende av strandbrinkar vid lämpliga vattendrag. Kanalisering av åar (som t.ex. den som gjorts vid Emån) liksom bortrensning av strandbuskage omöjliggör eller försvårar häckning. Beroendet av fiskföda gör arten sårbar för förgiftningar vid förorenade vattendrag. Eventuella negativa effekter genom försurning har veterligen inte studerats. Intensiv båttrafik vid häckningsplatsen kan vara ett allvarligt störningsmoment, framför allt genom erosion av strandbrinkarna. Lämpliga vattendrag är ofta också attraktiva som sportfiskevatten, vilket kan leda till svåra störningar vid vissa häckplatser. Boplundring genom grävling är vanligt. Andra boplundrare kan vara räv, mink, hermelin, vessla och snok. En och annan kungsfiskare tas även av rovfåglar, oftast av sparvhök. Kungsfiskaren befinner sig i Sverige av klimatiska skäl på yttersta gränsen av sitt möjliga utbredningsområde och stora förluster under kalla vintrar måste anses som helt normalt. Om förhållandena i övrigt är gynnsamma kommer beståndet dock ganska snart att repa sig både p.g.a. tillförsel av kringströvande fåglar och genom artens snabba fortplantning. ","threatAsHtml":"","threatChangedDate":"2006-05-25T22:00:00Z","conservationMeasures":"Största hindret för artens vidare utbredning i södra Sverige är bristen på lämpliga brinkar. Vid presumtiva lokaler kan nya häckplatser skapas genom att restaurera gamla brinkar eller genom att göra i ordning helt nya, konstgjorda brinkar. Kanalisering och \"uppsnyggning\" av åar som är lämpliga häckningslokaler bör inte få förekomma. För att undvika onödig störning vid artens häckningslokaler och till förhindrande av stranderosion måste låga hastigheter krävas för båtar i åar med strandbrinkar. Stranderosion kan ibland undvikas genom att lägga ut vågbrytare ett par meter från själva strandbrinken. Rening av giftiga utsläpp i vattendragen samt åtgärder mot alltför kraftig eutrofiering (=grumling) av bäckar och åar genom t.ex. kväveläckage från jordbruket är nödvändigt. I allmänhet tål kungsfiskaren att båtar och flanörer i stora mängder passerar boplatsen (häckar bl.a. vid Göta kanal i Östergötland) – det viktiga är att folk inte stannar kvar vid boet någon längre tid, t.ex. tältar. Fiske utefter vissa välfrekventerade åsträckor med häckande kungsfiskare bör därför, efter behov, tillfälligt kunna förbjudas. ","conservationMeasuresAsHtml":"","conservationMeasuresChangedDate":"2010-11-07T23:00:00Z","other":"Utländska namn – NO: Isfugl, DK: Isfugl, FI: Kuningaskalastaja, GB: Kingfisher. Kungsfiskaren är förtecknad i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG) och ingår i Natura 2000. Den är även förtecknad i Bernkonventionen bilaga II (strikt skyddade djurarter). Kungsfiskaren är fredad enligt jaktförordningen 1987 (1987:905) och tillhör Statens Vilt enligt 33 § jaktförordningen. ","otherAsHtml":"","otherChangedDate":"2011-01-19T23:00:00Z","similarSpecies":null,"similarSpeciesAsHtml":null,"similarSpeciesTaxon":null,"similarSpeciesChangedDate":null},"taxonRelatedInformation":{"swedishPresence":"Bofast och reproducerande","immigrationHistory":"Spontan"},"natureConservation":{"protectedByWorkProtectionConstitution":null,"protectedBirds":"Ja","habitationDirectiveAppendix2":null,"habitationDirectiveAppendix2PrioritizedSpecie":null,"habitationDirectiveAppendix4":null,"habitationDirectiveAppendix5":null,"forestryBoardSignalSpecies":{"apply":null,"motivation":null},"actionProgram":{"status":null,"startYear":0,"endYear":0,"program":null},"typicalSpecies":[]},"landscapeTypes":[{"id":667,"name":"Sötvatten","status":"Stor betydelse"},{"id":666,"name":"Våtmark","status":"Stor betydelse"}],"biotopeGroups":[{"id":1535,"name":"Vattendrag","items":[{"id":1935,"parentId":null,"name":"Lugnvatten","significance":"Viktig"},{"id":1545,"parentId":null,"name":"Lugnvatten på gyttjebotten","significance":"Viktig"},{"id":1544,"parentId":null,"name":"Lugnvatten på sandbotten","significance":"Viktig"},{"id":1548,"parentId":null,"name":"Grävda vattendrag","significance":"Utnyttjas"},{"id":1540,"parentId":null,"name":"Sel på gyttjebotten","significance":"Utnyttjas"},{"id":1539,"parentId":null,"name":"Sel på sandbotten","significance":"Utnyttjas"}],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":2523,"name":"Vattenmassa","items":[],"significance":"Viktig","hostTaxon":null},{"id":2491,"name":"Sötvattensstrand","items":[],"significance":"Utnyttjas","hostTaxon":null}],"negativeImpactGroups":[{"id":2514,"name":"Mänsklig störning","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2169,"name":"Vattenreglering","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2504,"name":"Effekter av andra arter","significance":"Viss negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2517,"name":"Förstörelse av habitat eller substrat","significance":"Stor negativ effekt","hostTaxon":null},{"id":2518,"name":"Markavvattning","significance":"Stor negativ effekt","hostTaxon":null}],"positiveImpactGroups":null,"substrateGroups":[{"id":1083,"name":"Mineraljord/minerogena sediment","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1089,"name":"Lera (< 0,002 mm)","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1083,"name":"Mineraljord/minerogena sediment","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1087,"name":"Sand (0,06-2 mm)","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1088,"name":"Silt, mo och mjäla (0,002-0,06 mm)","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null},{"id":1080,"name":"Mark/sediment som substrat","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1080,"name":"Mark/sediment som substrat","significance":"Viktigt","use":"Äggläggning/boplats","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null},{"id":1222,"name":"Levande djur","items":[{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","use":null,"specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":null,"id":1224,"name":"Vuxna","significance":"Viktigt","use":"Föda","specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":{"category":{"id":5,"name":"Klass","showScientificNameItalic":false},"id":4000103,"isAccepted":false,"scientificName":"Actinopterygii","swedishName":"strålfeniga fiskar"},"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","use":null,"specification":null},{"category":"Generellt","hostTaxon":{"category":{"id":5,"name":"Klass","showScientificNameItalic":false},"id":4000103,"isAccepted":false,"scientificName":"Actinopterygii","swedishName":"strålfeniga fiskar"},"id":1225,"name":"Ungdjur","significance":"Viktigt","use":"Föda","specification":null}],"significance":"Viktigt","hostTaxon":null}],"substrateUse":[{"use":"Äggläggning/boplats","category":"Generellt","shortList":[{"id":1083,"name":"Mineraljord/minerogena sediment","significance":"Viktigt","detailedList":[{"id":1089,"name":"Lera (< 0,002 mm)","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1087,"name":"Sand (0,06-2 mm)","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1088,"name":"Silt, mo och mjäla (0,002-0,06 mm)","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]}],"hostTaxon":[]},{"id":1080,"name":"Mark/sediment som substrat","significance":"Viktigt","detailedList":[],"hostTaxon":[]}]},{"use":"Ospecificerat nyttjande","category":"Generellt","shortList":[{"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"Viktigt","detailedList":[],"hostTaxon":[{"category":{"id":5,"name":"Klass","showScientificNameItalic":false},"id":4000103,"isAccepted":false,"scientificName":"Actinopterygii","swedishName":"strålfeniga fiskar"}]}]},{"use":"Föda","category":"Generellt","shortList":[{"id":1222,"name":"Levande djur","significance":"","detailedList":[{"id":1224,"name":"Vuxna","significance":"Viktigt","hostTaxon":[]},{"id":1225,"name":"Ungdjur","significance":"Viktigt","hostTaxon":[{"category":{"id":5,"name":"Klass","showScientificNameItalic":false},"id":4000103,"isAccepted":false,"scientificName":"Actinopterygii","swedishName":"strålfeniga fiskar"}]}],"hostTaxon":[]}]}],"ecologicalGroups":[{"id":1862,"parentId":null,"name":"Djurätare (karnivor)","active":true}],"conservationAssessments":{"ecology":null,"ecologyChangedDate":null,"natureConservation":null,"natureConservationChangedDate":null,"treeSpecies":null,"treeSpeciesChangedDate":null},"aggregates":{"biotopes":null,"substrates":null,"landscapeTypes":null,"ecologicalGroups":null,"redLists":[{"id":"NE","name":"NE","count":1,"speciesCount":1}],"natureConservationLists":null,"negativeImpacts":null,"positiveImpacts":null},"notValidatedTaxaBiotopeCount":0,"notValidatedTaxaEcologicalGroupCount":0,"notValidatedTaxaLandscapeTypeCount":0,"notValidatedTaxaSubstrateCount":0,"notValidatedTaxaNegativeImpactCount":0,"notValidatedTaxaPositiveImpactCount":0},"childs":[{"category":{"id":18,"name":"Underart","showScientificNameItalic":true},"currentRedListInfo":null,"displayName":"nordeuropeisk kungsfiskare","excludedFromReporting":false,"id":233976,"isAccepted":true,"isHigherTaxon":false,"isInRiskList":false,"parentId":100004,"parentIds":null,"hasChildren":false,"securityClass":0,"scientificName":"Alcedo atthis ispida","swedishName":"nordeuropeisk kungsfiskare","sortOrder":57993,"organismGroups":null}],"childCount":1,"childSpeciesCount":1,"childSpeciesCountExtended":0,"sightingCount":0,"currentRedListInfo":{"period":{"id":"7","name":"Rödlistning 2025","description":null,"current":true},"category":"NT°","criterion":"D1","criterionText":"Kungsfiskare häckar vid åar och bäckar - ofta med lummig strandvegetation - med tillgång till lodräta strandbrinkar där den gräver ut sina bohål. Kungsfiskaren häckar sällsynt från Skåne till Jämtland och södra Västerbotten, däremot saknas den på Öland och Gotland. Beståndet har ökat och arten har spritt sig norrut under 2000-talet. Beståndsstorleken kan variera kraftigt mellan olika år, huvudsakligen som en följd av vintrarnas stränghet. Ökad populationsstorlek i kombination med klimatförändringarna (mildare vintrar) gör att arten nedgraderas från Sårbar VU till Nära hotad NT°. Antalet reproduktiva individer skattas till 780 (540-1020). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1040 (720-1360) km². Populationen är ökande. Populationen av kungsfiskare varierar mellan åren påverkas av kalla vintrar i Nordeuropa. Sett på 30-årsperspektiv är populationen ökande. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från VU till NT. (D1)."},"natureConservationLists":[{"id":26,"name":"Bernkonventionen","childs":[{"id":28,"name":"Bernkonventionens bilaga II","childs":null}]},{"id":44,"name":"Fåglar","childs":[{"id":46,"name":"Fågeldirektivet bilaga 1 (Sverige)","childs":null}]},{"id":34,"name":"Fridlysta arter","childs":[{"id":281,"name":"Fridlysta fåglar","childs":null}]}],"excludedFromReporting":false,"literatureReferencesText":null,"riskText":null,"protectedText":"Fridlyst enl. 4 § artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.","speciesDataReferences":{"characteristicReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"spreadAndStatusReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"ecologyReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"},{"id":61496,"category":"Artikel","titleSv":"Zur Nistökologie des Eisvogels, Alcedo atthis ispida L., am Ahja-Fluss","titleEn":"","adbPublicationYear":1940,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"100–194","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"Annales societatis rebus naturae investigandis in Universitate Tartuensi constitutae","editor":"143531","persons":[{"firstName":" E.","lastName":"Kumari","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-61496\"><span id=\"harvard-authors-61496\">Kumari, E.</span> (1940). Zur Nistökologie des Eisvogels, Alcedo atthis ispida L., am Ahja-Fluss. <i>Annales societatis rebus naturae investigandis in Universitate Tartuensi constitutae</i> 45, 100–194.</span>"},{"id":63942,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Coup doeil sur le regime alimentaire du Martin-Pecheur (Alcedo atthis)","titleEn":"","adbPublicationYear":1969,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"90–99","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" J.","lastName":"Doucet","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-63942\"><span id=\"harvard-authors-63942\">Doucet, J.</span> (1969). Coup doeil sur le regime alimentaire du Martin-Pecheur (Alcedo atthis). <i>Aves</i> 6, 90–99.</span>"},{"id":64731,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Kungsfiskare på frammarsch","titleEn":"","adbPublicationYear":1991,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"233–239","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" T.","lastName":"Niemi","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-64731\"><span id=\"harvard-authors-64731\">Niemi, T.</span> (1991). Kungsfiskare på frammarsch. <i>Fauna och Flora</i> 86, 233–239.</span>"},{"id":65365,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Kungsfiskarstudier i norra Götaland","titleEn":"","adbPublicationYear":1995,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"74–80","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" M.","lastName":"Kasselstrand","initials":"","sortorder":1},{"firstName":" J.","lastName":"Vuorinen","initials":"","sortorder":2}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-65365\"><span id=\"harvard-authors-65365\">Kasselstrand, M. & Vuorinen, J.</span> (1995). Kungsfiskarstudier i norra Götaland. <i>Grus</i> 21, 74–80.</span>"},{"id":71080,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Intensiva studier av kungsfiskaren i Östergötland och Småland","titleEn":"","adbPublicationYear":1994,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"22–30","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" J.","lastName":"Vuorinen","initials":"","sortorder":1},{"firstName":" M.","lastName":"Kasselstrand","initials":"","sortorder":2},{"firstName":" S.","lastName":"Wester","initials":"","sortorder":3}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-71080\"><span id=\"harvard-authors-71080\">Vuorinen, J., Kasselstrand, M. & Wester, S.</span> (1994). Intensiva studier av kungsfiskaren i Östergötland och Småland. <i>Vingspegeln</i> 13, 22–30.</span>"},{"id":72022,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Kungsfiskaren Alcedo atthis i Klippantrakten, Skåne – förekomst och biologi","titleEn":"","adbPublicationYear":1978,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"97–112","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" S.","lastName":"Svensson","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-72022\"><span id=\"harvard-authors-72022\">Svensson, S.</span> (1978). Kungsfiskaren Alcedo atthis i Klippantrakten, Skåne – förekomst och biologi. <i>Vår Fågelvärld</i> 37, 97–112.</span>"},{"id":72749,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Environmental behaviour of The Kingfisher (Alcedo atthis)","titleEn":"","adbPublicationYear":1978,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"99–121","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" E.","lastName":"Kumari","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-72749\"><span id=\"harvard-authors-72749\">Kumari, E.</span> (1978). Environmental behaviour of The Kingfisher (Alcedo atthis). <i>Ornitoloogiline Kogumik</i> 8, 99–121.</span>"},{"id":73085,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Versuche zur Ansiedlung und Beobachtungen zur Brutbiologie des Eisvogels Alcedo atthis","titleEn":"","adbPublicationYear":1975,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"196–205","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" W.","lastName":"Zöller","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-73085\"><span id=\"harvard-authors-73085\">Zöller, W.</span> (1975). Versuche zur Ansiedlung und Beobachtungen zur Brutbiologie des Eisvogels Alcedo atthis. <i>Anzeiger der ornithologischen Gesellschaft in Bayern</i> 14, 196–205.</span>"},{"id":73086,"category":"Tidning/magasin","titleSv":"Vierfach-Schachtelbruten des Eisvogels","titleEn":"","adbPublicationYear":1980,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"171–178","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" W.","lastName":"Zöller","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-73086\"><span id=\"harvard-authors-73086\">Zöller, W.</span> (1980). Vierfach-Schachtelbruten des Eisvogels. <i>Ornithologische Mitteilungen</i> 32, 171–178.</span>"},{"id":73166,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"The Birds of the Western Palearctic. Vol. 4. Terns to Woodpeckers","titleEn":"","adbPublicationYear":1985,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Oxford","publisher":"Oxford University Press","series":"Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" S.","lastName":"Cramp","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-73166\"><span id=\"harvard-authors-73166\">Cramp, S. (red.)</span> (1985). <i>The Birds of the Western Palearctic. Vol. 4. Terns to Woodpeckers</i> (Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa). Oxford: Oxford University Press.</span>"},{"id":73590,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"The Kingfisher","titleEn":"","adbPublicationYear":1982,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Poole","publisher":"Blandford Press","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" D.","lastName":"Boag","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-73590\"><span id=\"harvard-authors-73590\">Boag, D.</span> (1982). <i>The Kingfisher.</i> Poole: Blandford Press.</span>"},{"id":73675,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"The Kingfisher","titleEn":"","adbPublicationYear":1969,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"London","publisher":"Collins","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":" R.","lastName":"Eastman","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-73675\"><span id=\"harvard-authors-73675\">Eastman, R.</span> (1969). <i>The Kingfisher.</i> London: Collins.</span>"},{"id":76712,"category":"Bok/bokverk","titleSv":"Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status","titleEn":"","adbPublicationYear":2004,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"Cambridge","publisher":"BirdLife International","series":"BirdLife Conservation Series","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"143531","persons":[{"firstName":"","lastName":"BirdLife International","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-76712\"><span id=\"harvard-authors-76712\">BirdLife International</span> (2004). <i>Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status</i> (BirdLife Conservation Series No. 12). Cambridge: BirdLife International.</span>"}],"threatReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"conservationMeasuresReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"otherReferences":[{"id":621,"category":"Kvalitetsdeklaration","titleSv":"Artfakta","titleEn":"","adbPublicationYear":-1,"url":"","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"56","persons":[{"firstName":"","lastName":"ArtDatabanken","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-621\"><span id=\"harvard-authors-621\">ArtDatabanken</span> (u.å.). <i>Artfakta.</i> Uppsala: SLU Artdatabanken.</span>"}],"literatureReferences":null,"ecologyAssessmentReferences":null,"natureConservationReferences":null,"treeSpeciesReferences":null,"kategori":null,"kriterium":null,"kriteriedokumentation":null,"habitatdirektivetsBilaga2":null,"habitatdirektivetsBilaga2PrioriteradArt":null,"habitatdirektivetsBilaga4":null,"habitatdirektivetsBilaga5":null,"birdsDirectiveAnnex1":[{"id":87330,"category":"Dataset","titleSv":"EU bird reporting list 2024-06-13","titleEn":"","adbPublicationYear":2024,"url":"https://cdr.eionet.europa.eu/help/birds_art12","abstractSv":"Underlag för rapportering artikel 12 (2019-2024).","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"EU-kommissionen","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"2026-06-17T09:06:43.000Z","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"42","persons":[{"firstName":"R","lastName":"Pople","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-87330\"><span id=\"harvard-authors-87330\">Pople, R. (red.)</span> (2024). <i>EU bird reporting list 2024-06-13.</i> [Dataset]. EU-kommissionen. <a href=\"https://cdr.eionet.europa.eu/help/birds_art12\" target=\"_blank\">https://cdr.eionet.europa.eu/help/birds_art12</a>  [2026-06-17]</span>"}],"birdsDirectiveAnnex2":null,"priorityBirdsInForestryAct":null,"protectedByTheSwedishSpeciesProtectionOrdinance":null,"euRegulation11432014":null,"risklista":null,"actionProgram":null,"skogsstyrelsensSignalart":null,"citesBilagaA":null,"citesBilagaB":null,"citesBilagaC":null,"citesBilagaD":null,"bernkonventionensBilaga1":null,"bernkonventionensBilaga2":[{"id":16938,"category":"Webbsida/Blogg/Forum","titleSv":"Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga livsmiljöer","titleEn":"","adbPublicationYear":2018,"url":"https://www.coe.int/en/web/bern-convention/","abstractSv":"","abstractEn":"","databaseName":"","bookTitle":"","volume":null,"edition":"","section":"","issue":"","reportNumber":"","version":"","pages":"","startPage":"","endPage":"","placePublished":"","publisher":"","series":"","doi":"","isbn":"","accessDate":"2018-12-01","publishingPlace":null,"journal":"","editor":"49","persons":[{"firstName":"","lastName":"Europarådet","initials":"","sortorder":1}],"harvardHtml":"<span id=\"harvard-ref-16938\"><span id=\"harvard-authors-16938\">Europarådet</span> (2018). <i>Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga livsmiljöer.</i> <a href=\"https://www.coe.int/en/web/bern-convention/\" target=\"_blank\">https://www.coe.int/en/web/bern-convention/</a>  [2018-12-01]</span>"}],"bernkonventionensBilaga3":null,"bonnkonventionensBilaga1":null,"bonnkonventionensBilaga2":null,"similarSpeciesReferences":null},"hasGallery":true,"hasKey":false,"category":{"id":17,"name":"Art","showScientificNameItalic":true},"displayName":"kungsfiskare","id":100004,"isAccepted":true,"isHigherTaxon":false,"isInRiskList":false,"parentId":1001540,"parentIds":[0,5000001,5000034,4000099,6000993,6009729,6034831,6034832,6034833,6034840,6034834,6034836,6034838,6034839,4000104,3000291,2002096,1001540],"hasChildren":true,"securityClass":0,"scientificName":"Alcedo atthis","swedishName":"kungsfiskare","sortOrder":57992,"organismGroups":[{"id":8033,"name":"fågel"}]}